– Det är så otroligt enkelt, vem som helst kan lära sig på tio minuter. Och det är ett hot.
Johan Falk, enhetschef på FOI, håller upp en av institutets tiotal drönare som ligger på ett bord. De varierar i storlek där den minsta får plats i en handflata och den största ser ut som ett större modellflygplan.
– Jag har en själv hemma. Den kan flyga 7 kilometer bort i 70 kilometer i timmen och den har en 4K-kamera. Men tyvärr så används dessa inte bara som leksaker. Kommersiella drönare som de här har använts för att montera granater på och döda människor. Det är skitläskigt, säger Johan Falk.
Drönare, obemannade flygfarkoster, går att köpa i de flesta teknikaffärer och har de senaste åren blivit allt mer populära. Som med mycket ny teknik kan de användas till både nytta, nöje och kriminalitet. Det är det sistnämnda som mellan 15–20 personer på FOI försöker ta fram lösningar för att förhindra.
– Det man vill kunna göra är att blockera en drönare från att komma in i ett visst område. Om den ändå gör det vill man kunna ta kontroll över den och landa den på en säker plats. Man vill också kunna identifiera vem som har flugit den.
Tekniken för att kunna göra just det har kommit ganska långt. På ett annat bord står en grön burk fylld till brädden med sladdar. Den har ett flertal radiomottagare och radiosändare som kan hjälpa till att störa ut och klippa kommunikationen mellan drönaren och dess operatör. Burken är under ständig utveckling sedan flera år tillbaka och för att kunna få den att störa ut alla typer av drönare köper institutet hela tiden in nya modeller som kommer ut på marknaden.
– Vi gör det som inte finns på marknaden, för om det finns så köper vi det för att göra det bättre. Det är ett fåtal platser i världen som är kapabla att göra det som vi gör här, säger Johan Falk.
– Men ifall kriget skulle komma blir det svårare. Då är det inte drönare som är köpta på Kjell & Company. Men då finns det andra vägar att få reda på hur man kan ta hand om dem. Men vilka vägar det är pratar vi väldigt lite om.
Drönare kan orsaka skador på andra sätt än att vara bärare av sprängmedel. 2018 flög en drönare omkring runt flygplatsen Gatwick utanför London vilket stängde ner hela flygtrafiken under tre dagar. Då fanns ingen variant av den gröna burken att tillgå.
Drönartekniken utvecklas ständigt och ett av de mest uppseendeväckande användandet av tekniken gjordes under invigningen av OS i Pyeongchang. 1200 drönare med lampor flög i en formation som bildade de olympiska ringarna.
– Om 1200 drönare skulle komma flygande med granater istället för lampor, då blir det mer skrämmande. De går inte att störa på samma sätt.
I ett sådant scenario säger Johan Falk att man skulle kunna använda sig av flera små varianter av den gröna burken som är fästa på andra drönare för att komma närmare.
Johan Falk visar en fiktiv film från ett amerikanskt universitet. Filmen visar en liten drönare som styr sig själv med hjälp av artificiell intelligens. Den rör sig blixtsnabbt i luften och är utrustad med teknik som känner igen ansikten. Den bär också på sprängmedel som den kan använda med dödlig precision.
– Den här drönaren finns inte, vad vi vet. Men tekniken för att bygga en finns.
Känns jobbet hopplöst ibland?
– Det är tvådelat. Det är ett reellt hot, men det finns lösningar mot det. Samtidigt är det jättespännande för oss som är teknikintresserade. "Hotsidan" hittar på nya saker och dumheter hela tiden som vi måste hitta lösningar till. En dag är aldrig den andra lik på jobbet.
Blir du paranoid med tanke på allt du vet?
– Det kan hända att man blir, men bara för att man är paranoid så betyder det ju inte att man inte är förföljd.
Tycker du att det är bra att drönare finns?
– Som privatperson så tycker jag att det är bra. För samhällets säkerhet är de inte så bra. Det är som koffein, det hade aldrig blivit godkänt om man vetat hur farligt det är. Drönare används som transport av varor och mediciner, de kan användas till väldigt mycket nyttigt.
Att vara i frontlinjen för att möta hotet av drönare kan kännas både tröstlöst och hoppfullt.
– Jag vill göra något där det märks att jag har gjort skillnad, att någon har överlevt lite längre efter något jag har gjort. Då är det lätt att gå till jobbet en dag till.