Vår stad
Undervisningen var avgiftsfri och skedde i kristendom, räkning, skrivning samt svensk historia och geografi. Lärare på ideell basis var Hammarqvist själv.
Verksamheten skedde på söndagseftermiddagarna. Undervisningsmaterialet bekostade Hammarqvist själv med visst stöd från andra Linköpingsborgare. Detta var Linköpings första kända undervisning avsedd för pojkar från de bredare samhällsklasserna.
Hammarqvist reagerade mot den bristande omsorgen om Linköpings stora grupp fattiga. Armodet var utbrett och det berättas att tiggarna inför söndagsgudstjänsterna närmast bildade häck utanför staden kyrkor. Genom ett upprop i Linköpings-Bladet startade Hammarqvist i december 1805 en insamling för att kunna skapa en fattigstuga i Linköping, som han beskrev som en av få svenska städer som saknade en dylik. Han skrev om de trasiga barnen på stadens gator, om de orkeslösa åldringarna som knappt kunde släpa sig till Linköpingsbornas dörrar för att tigga och om de fattiga sjuklingarna som darrade av plågor och köld. Hammarqvist skrev att de alla, citat, ropa till våra hjärtan.
Fattigdirektionen reagerade skarpt och beskrev stadens fattigomsorg på ett sätt som tveklöst kan beskrivas som fake news. De formulerade sig även nedlåtande om Hammarqvist. Situationen för den sistnämnde komplicerades av att domprosten inte bara var självskriven ordförande i fattigdirektionen utan även Hammarqvists chef. Insamlingsprojektet rann dessutom ut i sanden.
Våren 1806 insjuknade Hammarqvist i tuberkulos. Han tvingades upphöra med sin skolverksamhet och i början av maj 1806 avled Hammarqvist. Hans frikostiga stöd till stadens behövande ledde till att han själv kom på obestånd och lämnade sin hustru och deras tre små flickor i mycket små omständigheter.
Under åren 1796 till sin bortgång i maj 1806 var den driftige och varmhjärtade Gustaf Hammarqvist komminister och vice pastor i S:t Larsförsamling. Den i Söderköping födde Hammarqvist hade dessförinnan varit vice pastor i Sund i Ydre. Där hade han drivit igenom att den nuvarande kyrkan uppfördes. Han donerade själv predikstolen till den byggnaden.
Under Hammarqvists år som vice pastor i S:t Lars uppfördes kyrkans nuvarande långhus. Såväl i Sund som i S:t Lars var Casper Seurling ansvarig för ritningar som för byggnadsarbeten. I båda fallen målade Pehr Hörberg dels altartavlorna dels läktarskranken.
Tack Bo Persson, stadsarkivet.