Herrgården från 1760-talet ligger helt nära staden, med gamla Kalmarvägen på ena sidan och Lambohovs elljusspår på den andra.
Ändå är herrgården märkligt anonym för de flesta Linköpingsbor. För trots att den varit i kommunens ägo sedan 1966 har inte allmänheten haft tillträde. Köpeavtalet utformades nämligen så att ägarparet Cederbaum fick bo kvar så länge de levde, och det var inte förrän hösten 2018 som Märta Cederbaum gick bort, vid 96 års ålder.
De efterlevande håller fortfarande på att tömma byggnaderna på privata ägodelar, men från årsskiftet tar det kommunala bolaget Kulturfastigheter över helt. Redan nu är det många Linköpingsbor som tagit chansen att promenera i den stora herrgårdsparken och från nästa år kan det bli aktuellt med guidade visningar i byggnaderna.
– Lambohovs säteri är en av de allra mest värdefulla 1700-talsmiljöerna som finns i landet. Vi har Övedskloster i Skåne, Drottningholm, Kina slott... Det är i den klassen det här är, säger Linköpingshistorikern Gunnar Elfström.
Tillsammans med Kulturfastigheters vd Simon Helmér visar han oss runt bland säteriets 17 byggnader. Vi tittar in i det magnifika herrskapsstallet med plats för ett 20-tal hästar, tvättstugan med gamla bykkar och en vedeldad, handvevad tvättmaskin och södra flygeln med en fantastisk källare med kallmurade valv.
Men det är förstås huvudbyggnaden som är gårdens pärla. Redan på gården, kringgärdad med mur och staket, infinner sig känslan av att kliva rakt in i 1700-talet.
– Cours d'honneur kallas en sådan här gård och det är ovanligt att den är bevarad. Lambohov byggdes som ett franskt lantslott i rokokostil. Både arkitekten Jean Eric Rehn och Fredrik Carl Sinclair som bodde här var starkt franskinspirerade, berättar Gunnar Elfström.
Invändigt är det mesta av originalinredningen kvar, med alltifrån kakelugnar till målade tapeter, väggreliefer, speglar och en tavla föreställande Gustav III som Kulturfastigheter köpt loss från familjen för en miljon kronor (se separat artikel),
– Sinclair stod nära Gustav III. Lambohov byggdes så ståndsmässigt för att kungligheter skulle kunna övernatta här – vilket de också gjorde. Det är därför snickerierna håller sådan absolut toppklass, säger Gunnar Elfström.
Kulturfastigheters plan är att varsamt rusta herrgården och att successivt göra den mer tillgänglig för allmänheten. Men man vill skynda långsamt.
– Förhoppningsvis kan vi börja med lite guidningar nästa år. Men vi ska komma ihåg att det rör sig om väldigt känsliga 1700-talsmiljöer, så det måste ske i ordnade former. Det här ska vara ett otroligt kärt Linköpingsresmål även om 200 år, säger Helmér.
Säteriet är byggnadsminnesförklarat, men i en del byggnader – som flyglarna – gäller skyddet bara exteriört. Det öppnar för fler användningsområden.
– Drömmen är att Lambohovs säteri ska bli något i stil med Gunnebo slott i Mölndal. De har en fantastisk anläggning, med friluftslivet, det museala, hantverket, restaurangerna och underhållningen, säger Simon Helmér.
Passagens konstchef Lars-Ove Östensson är en av dem som fått chansen att se herrgårdsbyggnaden från insidan.
– Jag hade hört sägas att det här ska vara Sveriges bäst bevarade 1700-talsmiljö, så jag hade höga förväntningar. Men de överträffades faktiskt. Det är en unik miljö där tiden har stått still.