De satsade 116 miljoner för klimatet

Linköping tar ännu ett steg mot att bli en koldioxidneutral kommun 2025. Nu eldas flis i stället för kol och senare i år fasas även oljan ut.

Kolhögen har ersatts av ett flisberg. Rebecka Hovenberg, Gösta Gustavsson och Charlotta Sund är glada över bränslebytet.

Kolhögen har ersatts av ett flisberg. Rebecka Hovenberg, Gösta Gustavsson och Charlotta Sund är glada över bränslebytet.

Foto: Åke Alvin

Linköpings kommun2020-03-13 18:00

De tre skorstenarna på kraftvärmeverket är en välkänd silhuett i Linköping. Röken har hittills kommit från kol, olja och trä, men nu är det bara i mittenpannan som det eldas fossilbränsle. Kolet har ersatts av träflis.

Arbetet med att bygga om även oljepannan har redan påbörjats. Nästa vinter ska den eldas med bioolja, det vill säga växtbaserad olja.

Tekniska verkens panna i Lambohov har redan byggts om till bioolja. Det finns några mindre fossiloljepannor kvar på andra håll i Linköping, men de kommer bara att användas i nödfall.

– Det kan bli vid extrema köldknäppar eller om vi har haverier, säger Michael Fahlström, affärsområdeschef för bränslebaserad energi.

Den nya flispannan har varit i drift under vintern, men invigdes officiellt först nu i veckan. En nyinköpt lastbil, som drivs med flytande biogas, sprängde det blågula bandet och Tekniska verkens ordförande Gösta Gustavsson (C) höll tal.

– Överallt pratas det om klimat –  i FN, EU, regionerna och kommunerna. Men det gäller att göra något på riktigt också. Att elda trä i stället för kol, det är på riktigt, sade Gustavsson och påminde också om andra aktuella satsningar på vindkraftverk och solpaneler.

Företagets vice ordförande Rebecka Hovenberg (MP) instämde.

– Det finns inga globala utsläpp. Det finns bara lokala och det enda sättet är att fasa ut de utsläppen, ett efter ett, sade hon.

Konverteringen av pannan från kol till flis kostade 116 miljoner kronor. Det är andra gången pannan byggs om. När den var ny 1964 eldades olja, 1984 byggdes den om till kol.

Tekniska verken planerar också att bygga en stor ackumulator, en sorts jättetermos med 30 000 kubikmeter vatten, i Lambohov. Den ska kapa topparna i värmeproduktionen, till exempel kyliga morgnar när Linköpingsborna tar sin dusch.  

Fossilfritt blir inte Tekniska verken, trots satsningen på trä och bioolja. Det finns mycket plast i avfallet som bränns på Gärstad. Det rör sig både om plast som slängs i hushållssoporna och om plast som inte går att återvinna – till exempel svart plast.

Plasten gör att drygt 40 procent av den koldioxid som släpps ut från Gärstadverket har fossilt ursprung.

– Vi vill inte elda plast och vi gör vad vi kan för att minimera det. Men vi kan inte lösa det problemet själva. Det ligger framför allt hos producenterna som släpper ut förpackningar på marknaden, säger Michael Fahlström.  

Karta: Kraftvärmeverket
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!