Social- och omsorgsförvaltningen i Linköping har skickat en klagomålsrapport till Region Östergötland om händelsen.

– Det är i ett lärande syfte som vi anmäler. Jag hoppas att de tar till sig det här och kan förändra sin rutin för hur de arbetar, säger Linda Westerin, gruppchef vid social- och omsorgsförvaltningen.

Enligt lag har personal inom vård, skola och omsorg en skyldighet att anmäla när det finns misstanke om att barn far illa.

I juli i år begärde socialförvaltningen ut journaluppgifter om mannen och hans kontakt med beroendekliniken. I sin avvikelserapport skriver socialförvaltningen: ”I era journalkopior framkommer tydligt att han har ett alkoholberoende och att ni är medvetna om att han har tre barn.”

Den vetskapen borde ha fått personal på beroendekliniken att göra en orosanmälan om barnen, anser socialförvaltningen. I sin avvikelserapport till Region Östergötland skriver social- och omsorgsförvaltningen: ”Utifrån barnperspektivet är det en allvarlig konsekvens för barnen att ni inte gjort en anmälan till oss om hur barnens pappa förhåller sig till alkohol.”

Beroendekliniken ska orosanmäla även om verksamheten arbetar med vuxna, konstaterar gruppchef Linda Westerin.

Det är inte särskilt vanligt att anmälningar om barn som misstänks fara illa kommer in från beroendekliniken, beskriver hon. Jämförelsevis gör polisen mycket ofta anmälningar om oro för barn.

– Polisen anmäler till exempel alltid till oss om de har omhändertagit en person enligt lagen om berusade och den  personen har barn, säger Linda Westerin.

Sara Johansson Mc Mahon är vårdchef vid beroendekliniken på Universitetssjukhuset. Hon säger att beroendekliniken de senaste åren arbetat mycket med barnperspektiv och har som rutin att anmäla om personalen känner oro kring ett barns situation.

– Men vi anmäler inte per automatik. Man kan ha ett beroende och vara välfungerande i och utanför behandling under långa perioder med god funktionsnivå som förälder. Vi anmäler i de fall vi känner oro, säger Sara Johansson Mc Mahon.

Om en anmälan inte görs kan det bero på att beroendekliniken inte bedömt barnets situation som oroande, eller på att rutiner brustit, enligt Sara Johansson Mc Mahon, som inte uttalar sig om det enskilda ärendet.

– Vi lyfter den här frågan i arbetsgruppen och funderar på om vi behöver förbättra något hos oss, säger hon.