Staten stoppar byggen i Ekängen

Linköpings kommun har planerat bostäder mellan Ekängen och Roxtuna, men marken ägs av staten som inte alls vill ha bostäder. De vill istället bevara ett tusenårigt odlingslandskap.

18 oktober 2016 15:50

Linköpings kommun vill att Ekängen ska växa. Både den nuvarande och den förra majoriteten i stadshuset vill att orten ska utvecklas till en stadsdel med affärer och bättre bussförbindelser.

År 2012 antogs en översiktsplan som anger att Ekängen ska växa bort mot det gamla fängelset Roxtuna – det handlar om ungefär 1 200 nya bostäder.

Det är bara ett problem med hela planen. Den mark som kommunen tänkt sig att bygga på tillhör Statens fastighetsverk och nu visar det sig att fastighetsägaren inte alls vill ha några bostäder.

– De har varit med under hela den här processen och inte haft några synpunkter, de var helt införstådda med att kommunen skulle förvärva delar av den här fastigheten. Nu gör de ett lappkast, säger Elias Aguirre (S) som är ordförande i samhällsbyggnadsnämnden.

Det innebär också att det inte blir någon ny väg i Ekängen, kostnaden för den skulle ha betalats av dem som bygger nytt.

Att denna strid uppstått beror på att marken det handlar om tillhör Tuna kungsgård som ägs av Statens fastighetsverk. Gården har anor som troligen går tillbaka till tusentalet. Det äldsta dokument som nämner gården är från 1288 och byggnaderna skyddades som byggnadsminne år 1935. Det som nu hänt är att Riksantikvarieämbetet fattat beslut om att inte bara byggnaderna ska skyddas utan även odlingslandskapet.

Det är detta beslut som gör Linköpings ledande politiker rasande.

Elias Aguirre och kommunstyrelsens ordförande Kristina Edlund (S) har därför kallat till pressträff utanför grindarna till den gamla anstalten Roxtuna. De ser detta som maktmissbruk från statens sida.

– Tuna kungsgård har legat här i 800 år så man kan väl tycka att staten borde ha haft förutsättningarna klara för sig redan när vi gjorde översiktsplanen, säger Elias Aguirre.

Även den förre ordföranden i samhällsbyggnadsnämnden Muharrem Demirok (C) tar i ordentligt.

– Jag har aldrig varit med om att Linköping har blivit så förolämpat som vi blivit här, säger han.

Just Roxtuna är en mindre fastighet mitt i statens stora område. Roxtuna ägs av det kommunala bolaget Stångåstaden och de skulle rent teoretiskt kunna bygga på sin mark. Det som hindrar är att det inte finns tillräckligt bra väg för att Trafikverket ska godkänna byggplanerna.

För att lösa detta har en ny väg planerats öster om Ekängen, men för att den ska kunna byggas krävs ganska många bostäder att fördela kostnaden på. När översiktsplanen med 1 200 bostäder faller så faller både vägen och Stångåstadens planer för Roxtuna.

Fastighetsägaren till Tuna kungsgård, Statens fastighetsverk, håller inte riktigt med om att de hela tiden varit införstådda med att marken ska säljas.

– Vi hade en diskussion med kommunen för flera år sen eftersom de gjort en plan på den mark som staten äger, men kungsgårdarna är föremål för skydd och därför har Riksantikvarieämbetet utrett hur de här gårdarna ska skyddas och nu har de fattat beslut, säger Karin Gold Cox som är kulturarvsspecialist på Statens fastighetsverk.

Men har ni tidigare sagt att ni vill sälja marken?

– Vi måste alltid fråga Riksantikvarieämbetet om vi får sälja ett statligt byggnadsminne. Det var ingen skillnad 2012 mot hur det är nu, säger hon.

Vad händer nu?

– Vi får fortsätta prata med kommunen och sen får vi ta upp frågan om försäljning med Riksantikvarieämbetet, säger Karin Gold Cox.

Om Statens fastighetsverk går emot Riksantikvarieämbetet och beslutar att sälja så blir det regeringen som får avgöra frågan.

Under tisdagen fattade kommunstyrelsen i Linköping beslut om att skicka en skrivelse till både Riksantikvarieämbetet och Statens fastighetsverk där de uttrycker sitt missnöje.

Samtidigt har både Centern och Socialdemokraterna börjat bearbeta sina respektive riksdagsledamöter för att dessa i sin tur ska kunna påverka regeringen.

De detaljplaner som redan är under arbete inne i Ekängen påverkas troligen inte av den här konflikten mellan kommunen och staten.

Tuna kungsgård

Kungsgårdarna har haft en central roll i den svenska historien och just Tuna kungsgård är enligt Riksantikvarieämbetet ovanligt välbevarad. Förutom byggnaderna är odlingslandskap och vägar bevarade.

Tuna kungsgård har bland annat ägts av kung Magnus Ladulås, det var på 1200-talet. På 1400-talet hade kung Erik av Pommern intressen i marken. År 1492 köptes den av riksföreståndaren Sten Sture och från 1517 ägdes gården av biskop Brask. 1549 kom Gustav Vasa in i bilden som ägare.

Driften av gården sköts i dag av en arrendator.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Per Olsson