Händelsen som är bakgrunden till beslutet, inträffade 2014 när Fredrik Påhlsson vid två tillfällen filmade en elev i årskurs två. Enligt Påhlsson utgjorde eleven ett hot både mot sig själv och mot andra på skolan. Skälet till filmningen, enligt Påhlsson, var att trygga arbetsmiljö och studiero för personal och elever på skolan. Något som ingår i en rektors uppdrag, menar han.
Skolinspektionen utredde händelsen och kom fram till att rektorn kunde krävas på skadestånd och Fredrik Påhlsson dömdes att betala 15 000 kronor, vilket han också gjorde.
Händelsen anmäldes också till Lärarnas ansvarsnämnd som förra sommaren friade Påhlsson. Att han filmat eleven ansågs visserligen vara klandervärt, men inte så allvarligt att han skulle tilldelas en varning.
Skolinspektionen å sin sida överklagade beslutet till Förvaltningsrätten som, i slutet av april i år, kom med sin dom. I den ger man Skolinspektionen rätt och Fredrik Påhlsson får en varning i sin roll som lärare.
Enligt förvaltningsrättens bedömning har Fredrik Påhlssons agerande varit klart olämpligt och rätten konstaterar också att det strider mot skollagen. Rätten menar vidare att det inte har framkommit att filmandet var nödvändigt vare sig för att hantera de aktuella situationerna eller av några andra skäl. Rätten anser att Påhlssons agerande gör honom mindre lämplig att bedriva undervisning.
Fredrik Påhlsson tycker att ärendet egentligen handlar om rimligheten i att en rektor får skydda andra på en arbetsplats från en ung person som utgör ett direkt hot mot andra. Han menar att i det aktuella fallet har eleven – som vid tillfället var åtta år och gick i årskurs två – varit ett allvarligt fysiskt, psykiskt och psykosocialt hot för både personal och elever. Till sitt försvar hävdar Påhlsson att avsikten med filmningen också var att visa föräldrarna vidden av hur deras barn uppträdde. Dessutom anser han att ärendet är en dubbelbestraffning eftersom han redan har betalt ett skadestånd. Han menar också att det var i egenskap av rektor han filmade och att det inte kan utgöra ett skäl för att varna honom i rollen som lärare. Skolinspektionen å sin sida anser att en persons agerande som rektor också kan påverka bedömningen av en persons lämplighet som lärare.
Vi har erbjudit Fredrik Påhlsson att uttala sig men han har i nuläget valt att avstå.
Det är i Lärarnas ansvarsnämnd som frågan om varningar och fråntagna legitimationer prövas. Enligt Lars Dirke, domare i Svea hovrätt och ordförande i Lärarnas ansvarsnämnd finns inga regler för hur många varningar som krävs för indragning av lärarlegitimationen.
Fredrik Påhlsson arbetar också som lärare på en kommunal skola. Huruvida en varning påverkar en arbetstagare är en fråga för den enskilda arbetsgivaren. Någon policy för hantering av varningar finns inte i Linköping. Delvis beroende på att det är mycket ovanligt, vilket i sin tur beror på att Lärarnas ansvarsnämnd inte funnits i så många år.
Utbildningsdirektör Lars Rehnberg kommenterar inte det enskilda fallet och säger att det inte går att svara generellt på vilka konsekvenser det får om en lärare får en varning.
– Det beror på om det som ligger till grund för varningen påverkar förtroendet mellan arbetstagare och arbetsgivare, säger han.
Så det händer inget särskilt?
– Nej, det blir mest en information som kommer oss till del och den får vi värdera i varje enskilt fall.
Juristerna i förvaltningsrätten var inte eniga. En ledamot var skiljaktig och skriver: "...Han är i sin roll som rektor skyldig att vidta åtgärder som är till gagn både för den utåtagerande eleven och för dennes klasskamrater och lärare. Fredrik Påhlsson valde att dokumentera elevens beteende i syfte att hjälpa eleven, inte i något kränkande syfte":