Huset på Knivingsdalsgatan i Ljungsbro ligger vackert, med utsikt över Göta kanal där båtarna sakta glider förbi. Men vi går in i garaget, där det bubblar för fullt i rostfria jäskärl. Andreas Fejes har tre omgångar öl på gång – en oktoberfestöl och två varianter av belgisk saison.
– Det är belgiskt som gäller för mig. Jag gillar både landet och ölen. Starkt och smakrikt, säger han.
Andreas Fejes är professor i vuxenpedagogik – Sveriges ende, faktiskt – på Linköpings universitet. Som sådan syns han flitigt på tidningarnas debattsidor, där han bland annat diskuterar det fria skolvalets baksidor och hur Komvux försummas i lärarutbildningen.
Mellan 2002 och 2018 var han dessutom politiskt aktiv och fram till 2014 satt han i kommunfullmäktige för socialdemokraterna.
På fritiden var det länge långdistanslöpning som gällde. Tills han en dag i fjol råkade köpa en reabok om ölbryggning.
– Det var en sådan där bok som kunde ha blivit stående i hyllan. Men så hade jag en tråkig dag och satte mig och läste. Jag har väldigt lätt för att nörda ner mig i saker, både på jobbet och när jag hittar en ny hobby, konstaterar Andreas.
Andreas läste allt vad han kom över om ölbryggning. Började brygga i kastruller på köksspisen, men köpte snart bryggverk och flyttade ut i garaget. Där har det på drygt ett år blivit ett 40-tal bryggningar på cirka 20 liter åt gången.
– Det är så skönt att bryta av med något helt annat än jobbet. Att lära sig ett hantverk. Det som är så fascinerande är att det är så många variabler när man brygger öl. Ett par graders skillnad i jäsningen kan till exempel göra en jätteskillnad.
Andreas vill göra alla momenten själv. Han är systematisk och vill ha full kontroll.
– Samtidigt är det en social hobby, för ölet måste ju drickas upp. Så det får bli stora fester och ölprovningar.
Ölprovningarna har utfallit till belåtenhet, konstaterar han nöjt.
– Jag har haft blindprovningar med mina öl och köpt, belgisk öl. Och de flesta har faktiskt tyckt att mina är godast.
Nu vill Andreas Fejes ta ölbryggningen till nästa nivå. Han vill brygga mer – och sälja ölet på stadens pubar.
– Jag hoppas att det går. Men det krävs många tillstånd. Jag har sökt bygglov för att göra om garaget. Om jag får det ska miljökontoret godkänna det för livsmedelsproduktion. Och så ska skattemyndigheten ge klartecken. Sedan gäller det ju att någon vill köpa ölet också.
Bryggerinamnet är valt: Vreta Kloster Nanobryggeri. Loggan är en nunna, målad av Michaela Leo.
– I Belgien handlar det ju mycket om trappistöl, klosteröl och munkar. Men förr var det ju inte bara munkar som bryggde, utan nunnor också. Jag läste att man tror att det har bryggts öl i det gamla klostret i Vreta, säger Andreas.
Skulle allt gå i lås räknar Andreas med att köpa ett betydligt större bryggverk och skala upp produktionen. Men om projektet faller är det inte hela världen, tycker han.
– Jag tar det här med en klackspark. Går det så går det, annars får jag fortsätta att brygga till mig själv.
Andreas Fejes har familj med två små barn. Han springer tre gånger i veckan och har nyligen tagit upp ett gammalt intresse, att spela gitarr.
Uppenbarligen är han bra på att hinna med mycket på kort tid. Det vittnar om inte annat en tidningsartikel från år 2000 om. Andreas vållade då viss uppståndelse genom att ta 60 universitetspoäng på en termin, tre gånger mer än den normala studietakten.
– Ja, min personlighet är väl lite sådan. Det handlar om att utnyttja tiden väl och framför allt om att hitta drivkraften. Lusten.