– Vi har gjort åtgärder men det har inte varit tillräckligt. Den största luckan vi behöver täppa till är bristen på förebyggande arbete, säger Daniel Andersson (L), ordförande i omsorgsnämnden.

– Vi har sett att problemet är större än vi har vetat om, säger Jakob Björneke (S), ordförande i barn- och ungdomsnämnden.

Tidningen har i flera artiklar berättat om hur tjejer i Linköping kränks och förtrycks i familjer och släkter som lever i hedersstrukturer.

Artikelbild

Efter sommarlovet saknas 17 elever i Linköpings grundskolor och socialtjänsten vet att många av dem befinner sig utomlands. De kan ha förts bort mot sin vilja för att giftas bort eller uppfostras av släkt i hemlandet.

Tidningen har gått igenom ett trettiotal domar och publicerat historier om flickor som misshandlas för att de bryter familjens regler, flickor som förbjuds gå ut utan följe, som tvingas hushållsarbeta istället för att studera, som lovas bort till kusiner i andra länder och hotas när de vill bryta förlovningen. Vi har berättat om flickor som kallas ”hora” av sina familjer, anklagas för att dra skam över släkten och flickor vars föräldrar vill ha gynekologkontroll för att ta reda på om de haft sex.

På tisdagen berättade Daniel Andersson (L), Jakob Björneke (S) och Birgitta Rydhagen (MP), vice ordförande för kommunstyrelsen, att de nu föreslår en övergripande kommunal handlingsplan mot hedersförtryck, hedersvåld och våld i nära relationer.

– Det här ska påbörjas omgående av tjänstemannaorganisationen, säger Daniel Andersson (L).

En gemensam handlingsplan och utbildning innebär att alla, från högre chefer till de som arbetar med barn och ungdomar, får kunskap och direktiv för hur de ska agera när flickor och pojkar förtrycks eller utsätts för våld i hederskulturer.

En studie som föregått handlingsplanen avslutades i april år.

En tidigare kartläggning säger att minst 1 600 unga i Linköping lever i hedersförtryckande familjer. Siffran är gammal, konstaterar Daniel Andersson.

– Allting talar för att det är två eller tre gånger så många, säger han.

Daniel Andersson menar att samarbetet är bra mellan Linköpings skolor och socialtjänsten i akuta fall, där barn hotas till livet i en hederskontext eller tvingas till giftermål mot sin vilja.

– Men vi har inte gjort tillräckligt i hur vi ska jobba med de tusentals fall som inte är exceptionella socialtjänstärenden, de fall som är vardag för unga, säger Daniel Andersson.

Slumpen kan avgöra om en tjej eller kille i hedersförtryck får hjälp eller inte, menar Jakob Björneke (S), politisk ledare för barn- och ungdomsnämnden. Några skolor i Linköpings kommun, med hög andel elever med invandrarbakgrund, har lärt sig se tecken och personalen vet hur de ska ingripa medan andra skolor har bristande eller ingen kunskap.

– Det är för olikt mellan skolor. Kunskapen måste finnas i hela Linköpings skolsystem, säger Jakob Björneke.

Skol- och förskolepersonal som har direktkontakt med föräldrar är de som får ta emot kritik från familjer som inte vill ha skolans inblandning i hedersförtryckfrågor.

– En handlingsplan som gäller i Linköpings kommun kommer att göra personalen tryggare. Den som vill kritisera planen eller göra en anmälan får göra det till kommunen, inte till en enskild anställd eller skola, säger Jakob Björneke.

Den 3 oktober fattar kommunstyrelsen beslut om förslaget om en gemensam handlingsplan. Planen ska vara färdig i juni 2018.