Videon är inte längre tillgänglig
Rapporten tar upp sju konkreta och aktuella byggfall främst i Linköping och i Norrköping. De största byggföretagen NCC, Peab och Skanska, som nu bygger mest åt Linköpings och Norrköpings kommuner, använder ofta utländska entreprenörer som undviker att betala skatt och vars arbetare i vissa fall tjänar 34 kronor i timmen.
Granskat förhållanden
– Mycket pengar går förlorade när en utländsk entreprenör verkar i hur många år som helst utan att betala skatt i Sverige. Vi vill inte stänga ute utländska företag, vi är i behov av arbetskraft utifrån. Men lagen ska respekteras och utländska arbetare ska inte utnyttjas. Vi vet att många anställda jobbar för slavlöner och flera av dem har berättat att de inte har haft semester på tre år, säger Magnus Cato, ordförande för Byggnads Öst.
Det är fackföreningen Byggnads Öst som har gjort rapporten. Byggnads ombudsmän har besökt och undersökt arbetsförhållanden på de stora byggen och försökt följa upp utvecklingen under flera år.
Byter städer
Enligt lagen måste alla utländska företag som utstationerar arbetskraft längre en fem dagar registrera sig hos Arbetsmiljöverket. De måste också betala skatt i Sverige om de stannar längre än sex månader, tidsgränsen gäller de baltiska länderna medan företag från övriga EU-länder ska betala skatt efter 12 månader.
De sju företag som Byggnads granskat har inte brytt sig om att betala skatt.
– En del företag betalar både skatt och löner i efterhand, när vi har tagit kontakt med dem och när vi anmäler detta till Skatteverket. Men långt ifrån alla, säger Martin Blomberg, ombudsman på Byggnads.
Han har granskat och jobbat med ett fall av de sju som beskrivs i rapporten och det har vi skrivit om under sommaren. NCC bygger hyresrätter utmed Industrigatan åt Stångåstaden, Linköpings kommunala bostadsbolag, och anlitar BMGS, en utländsk entreprenör från Lettland. Som i sin tur anlitar Buve, en annan lettisk entreprenör vars 20 anställda jobbade för 34 kronor i timmen på Stångåstadens bygge.
Tagit avstånd
Både Stångåstaden och NCC uttalade sig i juni och tog avstånd från den här entreprenören.
– I början lovade företaget att betala skatt och att ersätta sina anställda retroaktivt, men det drog ut på tiden och nu kom arbetsgivaren inte ens till förhandlingarna. Vi ska nog stämma företaget till domstolen. Det handlar om skulder på hundratusentals kronor. Nu är samma arbetare anställda av ett annat företag och fortsätter utföra samma jobb, säger Martin Blomberg.
I fall efter fall visar Byggnads i sin rapport hur Linköpings och Norrköpings kommunala bostadsbolag upphandlar byggjobb med stora svenska byggföretag vars underentreprenörer bryter mot lagen. Och ingen kontrollerar det trots att huvudentreprenörer har ansvar för arbetsmiljö på arbetsplatserna.
Måste förändras
Därför anser Byggnads att en förändring måste ske och att de offentliga beställarna ska ta sitt ansvar vid upphandlingar på allvar.
– Kommuner äger sina bostadsbolag och det offentliga ska ställa krav vid upphandlingen. Det ska krävas att byggbolagen som anlitas kontrollerar att underleverantörer följer svensk lag, betalar skatt och har kollektivavtalsenliga löner. Många andra kommuner gör det, till exempel Malmö stad, säger Niklas Landstedt, ombudsman.
I veckan möter Byggnads representanter vid flera tillfällen kommunens och regionens ledningar för att visa rapporten och diskutera möjliga förändringar.