– Vi har en åldrande befolkning, och de här fordonen blir allt vanligare. Därför tror jag att vi kommer att se en ökning i framtiden, säger Anna Carlsson, som forskar kring trafikmiljö med speciellt fokus på kvinnor, äldre och personer med funktionsvariationer vid Chalmers industriteknik i Göteborg.
Hon har tillsammans med flera andra forskare vid universiteten i Umeå och Göteborg studerat olyckorna med elrullstolar och så kallade permobiler. Underlaget baseras på skadedata under perioden 2007–2016 från totalt 743 elrullstolsrelaterade olyckor som involverat 998 personer samt på videoinspelningar och intervjuer med förare.
– Det är såvitt jag vet den första svenska studien av den här gruppen som sällan uppmärksammas beträffande trafiksäkerhet, säger Anna Carlsson.
Elrullstolar används vanligtvis som hjälpmedel av äldre personer och av personer med olika typer av funktionsnedsättningar, kroniska sjukdomar eller smärttillstånd. Förarna tillhör gruppen oskyddade trafikanter, liksom fotgängare och cyklister. De är dock sällan uppmärksammade i fråga om trafiksäkerhet. Sammanställningen i studien visar att det är vanligast med singelolyckor och att det ofta handlar om olika väghinder.
– Var tredje singelolycka uppkommer i samband med att man kör över trottoarkanter och nivåskillnader, som vanligtvis gjort att ekipaget vält, säger Anna Carlsson.
Andra orsaker till att fordonet välter är exempelvis gropar och ojämnheter i underlaget, att elrullstolen kör ner i diket eller att man haft lite för hög fart i en nerförsbacke samtidigt som man svänger.
– Föraren kan även ha ramlat ur stolen vid oförberedda stopp, exempelvis om man kör mot en kant, ner i en grop eller på något fast föremål, säger Anna Carlsson.
När det gäller singelolyckor, kollisioner och dödsfall domineras skadestatistiken av män, som också använder elrullstolar i högre grad. Singelolyckor är vanligare än kollisioner men skadorna är minst lika allvarliga. I en stor andel av singelolyckorna slog föraren i marken (87 procent), antingen på grund av vältning (71 procent) eller för att föraren ramlat ur fordonet (16 procent). Motorfordon var inblandade i 67 procent av kollisionerna, som då i huvudsak inträffade vid korsningar. De allvarligare skadorna var främst höft- och huvudskador vid både singelolyckor och kollisioner.
Vad kan den här kunskapen användas till?
– Det är ett relativt outforskat område. Men man kan ju fundera på vad vi ska ha alla dessa trottoarkanter till. Jag vill passa på att understryka att elrullstolarna är något bra. De ökar rörligheten för många människor och ger dem tillgång till ett rikare, socialt liv, säger Anna Carlsson.
Nu efterlyser forskarna mer kunskapsinhämtning och att förare som förskrivs elrullstol får körutbildning, service och underhåll.
– Vi behöver veta mer om hur man kan utbilda förarna med tanke på att det även finns en ökande privatmarknad. Vi behöver också mer kunskap om hur stolarna kan utformas mer trafiksäkert samt hur trafikmiljön kan anpassas till den här typen av transportmedel. Samma stol ska vanligtvis fungera både utomhus och inomhus, och blir därför kanske inte fullt optimal för någon av dessa miljöer, säger Anna Carlsson.