Ägaren till Stjärnorp, Eric Douglas, väljer upprustning. Stjärnorps slottsruin ska räddas och förfallet bromsas.
Han förklarar:
– Jag känner en stark kärlek till vår bygd och ett ansvar att bevara kulturmiljön. Dels mot min familj och dess historia, dels mot dagens Stjärnorpsbor och inte minst mot kommande generationer.
– När vi övertog Stjärnorp 1992 sa min far ”att bygga i gemenskap är egen belöning”. Det stämmer bra in nu. Den passion de inblandade visar är en stark drivkraft för mig.
Måste åtgärda
Alternativet att inte göra någonting skulle innebära en stor säkerhetsrisk, påpekar han.
– Att endast göra små åtgärder betyder täta intervall mellan förnyade behov av insatser. Arbetet som görs nu ska minimera framtida underhållsbehov.
Åke Bergstedt på fastighetsbolaget Orrtornet leder projektet.
– En ruin är egentligen dömd att förintas, säger han. Här började förfallet accelerera.
Till att börja med måste alla förutsättningar utredas: hur är ruinen uppbyggd, vilka skador har den, hur kan den räddas? Länsantikvarien, byggnadsexperter, konservatorer och andra specialister har tillsammans utrett vilka åtgärder som är nödvändiga.
Ny ryggrad
De akuta problemen är redan åtgärdade. Frontespisen, till exempel, den del i fasaden som sticker upp ut mot Roxen, var i så uselt skick att den hotade att falla. Den har nu fått fyra stålpelare bakom sig, som ryggrad.
De källarvalv som inte rasat samman har fått tillfälliga tak. Sedan vidtas konstruktiva förstärkningar av de punkter som är försvagade, till exempel fönstrens överstycken.
Därpå ska ruinen få sitt klimatskal. Glas sätts in i fönsteröppningarna, vart och ett specialutformat för just sin öppning som först tätas och förses med en blyplåt i nederkanten, formad efter stenmuren.
Hela ruinen förses också med ett tak. Det placeras under krönet på slottsväggarna och kommer alltså inte att synas utifrån.
Granar från Stjärntorp
Rejält ska det bli. I marken placeras fyra pelare i stål och varje pelare står på ett fundament på fyra pålar. Denna konstruktion bär upp en centrumbalk, kompletterad med tvärbalkar. De är extremt stora och kommer från granar som har vuxit på Stjärnorps egna marker.
– Varenda detalj är noggrant utredd och genomtänkt, säger Åke Bergstedt. Det här är absolut bland de roligaste och mest udda projekten jag någonsin jobbat med.
Samma sak säger Christer Bäckstrand och Viktoria Axenstedt som jobbar med konserveringen av murarna.
– Ett helt unikt jobb, säger de.
Sprickor och fogar
De tätar alla fogar mellan naturstenarna med kalkbruk för att inte insekter och fukt ska kunna förstöra dem. Putsen fästs. Det är en stor yta och många, många sprickor och fogar som ska åtgärdas.
– Vi räknar med att klara en fasad om året, säger Åke Bergstedt, ungefär.
Från början fanns tanken att ruinen skulle kunna användas till något, kanske förses med golv över de gamla källarvalven för att bli en jättebankettsal. De planerna visade sig dock vara alltför vidlyftiga.
Det finns inte ett öre att hämta i bidrag för att renovera en privat ruin. Det påverkar möjligheterna att göra den tillgänglig för allmänheten. Men det finns en gammal tradition som har givit Stjärnorpsborna möjlighet att klättra upp i ruinens torn en dag varje år, 6 juni. Där blir det ny en ny, säker trappa.
Bevara landskapsbilden
Stjärnorps slott blev aldrig återuppfört efter branden, men vann större berömmelse som ruin.
– Stjärnorps helhetsintryck bygger på ruinen och dess flyglar, förklarar Eric Douglas. Om ruinens dominans och mäktighet skulle försvinna förändras hela landskapsbilden.
– Det är fantastiskt att känna allas entusiasm. Utan den samlade kunskapen skulle detta inte vara möjligt att genomföra.