-- Det var i oktober förra året jag fick infarkten, på flygplanet från Grekland. Jag hämtades med ambulans i Växjö och kördes till sjukhuset i Karlskrona, berättar Kalmarbon Lennart Gustafsson.
Där gjordes en ballongvidgning av kranskärlen, men i somras blev läget åter akut. Nu var det operation som gällde. Sjätte augusti låg Lennart Gustafsson på operationsbordet vid thoraxkliniken i Linköping. Kirurgen Ulf Hermansson gav honom nya kranskärl i stället för de gamla som blivit för trånga.
Just då visste ingen av de inblandade att det var en jubileumsoperation som utfördes, den tiotusende sedan starten för 13 år sedan.
Ulf Hermansson var en av fem kirurger som 1989 rekryterades till dåvarande Regionsjukhuset för att börja operera hjärtan.
-- Det var något unikt. Att vara med från starten av en ny klinik händer bara en gång i livet.
Fram till dess hade alla hjärtpatienter från sydöstra regionen skickats till Lund för att opereras. Till sist blev trängseln för stor och landstingen i Östergötland, Kalmar och Jönköping beslöt att satsa på en egen thoraxklinik i Linköping -- nu en av tio i landet.
1 mars 1989 rådde skarpt läge för första gången. Operationsliggaren berättar om ett enkelt ingrepp på en lågriskpatient, en så kallad bypass.
-- Det första året gjordes en operation om dagen. Varje patient hälsades välkommen av klinikchefen Christian Olin. Det rådde en nybyggaranda som numera övergått till "fabriken för thorax- och kärlkirurgi", säger Henrik Ahn, nuvarande chef och professor.
Han har själv gjort över 1 500 operationer men håller nu alltmer sällan i kniven. Jobbet handlar mycket om att hålla budgeten.
Ekonomin har blivit alltmer pressad. Förra året gick Hjärtcentrum (där thoraxkliniken ingår) med underskott för första gången, samtidigt som behovet av att utveckla verksamheten och medarbetarna växt.
-- Vi har tidigare haft relativt korta vårdköer, men de två senaste åren har vi haft svårt att hålla på tremånadersgarantin. De lägst prioriterade patienterna får vänta ett halvår, ibland mer, säger Henrik Ahn.
Hjärtcentrum i Linköping har tidigare haft en hög profil med spetskompetens på mekaniska hjälphjärtan, titthålsoperationer och studier av hjärtats ämnesomsättning.
-- Vi var först i Skandinavien när vi i februari 1993 opererade in en så kallad Heartmate-pump på en patient. Hade vi haft resurser hade vi gärna velat vara med i utvecklingen med den nya generationens små hjärtpumpar.
Forskningsprogrammet med titthålsoperationer av kranskärl går på sparlåga i väntan på nya tekniska framsteg. Samtidigt har tekniken med ballongvidgning -- då en plastblåsa via en lång kateter från ljumsken förs in in i det förträngda kranskärlet -- utvecklats snabbt och minskat behovet av operationer.
Det nyaste i hjärtkirurgin är robotar. Kirurgen sitter vid en bildskärm och fjärrstyr robotens arbete inne i patientens bröstkorg. Fördelen jämfört med vanlig titthålskirurgi är att robotens "händer" är så mycket rörligare än de stela, handhållna instrumenten. Hittills är det bara Karolinska sjukhuset i Solna som satsat på sådan utrustning.
-- Sådana högteknologiska investeringar är otänkbara för oss i dag. Vi får gå "back to basics", säger Henrik Ahn.
I stället får han glädja sig åt Linköpingsklinikens ställning i kvalitetsligan. Hjärtcentrum har fått goda omdömen både på de medicinska resultaten och i patientenkäter. Förra året gjordes 2 500 utredningar på hjärtpatienter. 1 050 togs in för ballongvidgning, 600 kranskärlsopererades och 200 fick reparera eller byta ut sina hjärtklaffar.
Uppemot 90 procent blir besvärsfria eller starkt förbättrade medan dödligheten efter operation ligger mellan två och tre procent.
-- Även patienter över 80 år klarar stora ingrepp. Den äldsta vi opererat var 93, berättar Henrik Ahn.
För Lennart Gustafsson var den första tiden efter operationen besvärlig, han fick vatten i lungsäcken och svårt med andningen.
-- Ända har det gått skapligt och sista veckan har det blivit mycket bättre, säger han.