– Vi har bemött och förklarat våra ståndpunkter i de tre delar som beslutet huvudsakligen utgörs av. Efter att jag och granskningsgruppen har tittat på forskarens argumentation så ser vi ingen anledning att ändra något väsentligt i beslutet.
Det säger Johan Söderholm, dekanus och chef för medicinska fakulteten vid Linköpings universitet. Det är den anklagade professorn som har begärt omprövning av LiU:s beslut. Hon vill att universitetet begär ett yttrande från Centrala etikprövningsnämnden (CEPN). Och hon har även krävt att universitetet granskar sin egen utredningsprocess kring beslutet. Tidigare har hon också anklagat en av medlemmarna i den externa granskningsgruppen för jäv, något som har avslagits.
– Vi har skrivit ett svar på forskarens synpunkter som vi också skickat tillsammans med utredningsunderlaget till Centrala etikprövningsnämndens för ett yttrande och efter det kommer ärendet tillbaka till fakultetsstyrelsen på LiU för ett nytt beslut.
Fakultetsstyrelsen är högsta instans, men det går att begära omprövning om något nytt har framkommit eller om man känner sig missförstådd i processen.
Hur pass tungt kommer CEPN:s yttrande att väga?
– Det är klart att det kommer att ha betydelse för hur man ser på saken. Gör de en helt annorlunda bedömning får vi självklart titta på deras argument. Det är en tung expertgrupp så vi måste i så fall fundera och väga in det i det nya beslutet.
Vad har omprövningen för betydelse?
– Det är bra att den görs. Det ska vara en öppen process och om den person som ifrågasätts vill att processen ska granskas så är det ingen nackdel. Det är bara bra att den belyses av så många som möjligt.
Hur går det med beslut om arbetsrättsliga åtgärder mot professorn?
– I och med begäran omprövning så väntar LiU med beslut om arbetsrättsliga åtgärder.
Är det försvårande att testerna har skett utomlands?
– Ja, vi vill gärna att man ska förhålla sig till svenska förhållanden. Men samtidigt finns inget lagligt stöd i andra länder. Rent formellt ur ukrainsk lag kan det vara så att det inte är felaktigt. Men det kan ändå ses som olämpligt och oredligt ur ett svenskt perspektiv. Det blir besvärligare för granskningsgruppen när det inte gjorts i svenska förhållanden. Det som gäller internationellt är Helsingforsdeklarationen, kring bland annat patienters samtycke, som 192 länder har skrivit under. Där är det ingen skillnad. Däremot kan det vara skillnad kring hur man gör med nya läkemedel och produkter, säger Johan Söderholm.
Och i det här fallet handlar det om utveckling av helt nya produkter som har testats på människor:
– När man hamnar i ett gränsland med produkter som ur en aspekt är medicintekniska, men ur en annan aspekt är biologiskt framställd och kan ha biologiska effekter så blir det svårare. Den här produkten är framställd av mänskligt protein och kan därför biologiska effekter. Det är väldigt nytt och regelverken har inte hunnit med att mogna. Det försvårar bedömningarna, säger Johan Söderholm.
Slutgiltigt beslut om oredlighet mot Linköpingsforskaren väntas efter sommaren.