I höstas var det bara skräpskog här, tät sly där man knappast kunde ana några fornlämningar. Här ska det snart byggas en hundgård. Försvaret som drog ner på hundverksamheten för några år sedan har nu ändrat på den saken och ska bygga upp den igen.
Redan förstudien som gjordes i höstas visade att det fanns fornlämningar i området. Nu har marken skalats av och nära ytan fanns både ett par stenåldershus och två skärvstenshögar från järnåldern. Bearbetad kvarts dök upp, och mörka fläckar som visar var husets stolpar stått och var härdarna funnits.
– Vid Trädgårdstorp, där återvinningsstationen finns idag, grävdes en liknande stenåldersboplats ut för några år sedan, berättar Ann Westermark, arkeolog från Statens historiska museer. Den har daterats till 7 500–6 000 f Kr, mitt under mesolitikum, mellanstenåldern.
Topografiskt är det här ett lämpligt område för en boplats, nära dåtidens strandlinje. Härdarna visar att människorna eldade inne i husen, alldeles intill stora stenblock som lagrade värmen i huset.
– Därför tror vi att det här var bostäder som användes på vintern, säger Ann Westermark.
Kokgropar eller eldstäder fanns också utanför husen. Det finns kol från eldstäderna som kan kol-14-dateras, och bränt hasselnötsskal. Stenredskapen är svårare att datera exakt. Sättet att bearbeta stenmaterialet tyder dock på att det rör sig om mesolitiska redskap.
Hur såg husen ut?
– De var kanske fyra gånger fyra meter, en oval byggnad som bestod av en träställning med stolpar i mitten och längs kanterna, säger Ann Westermark. Ställningen täcktes med någonting, kanske skinn. Av det finns förstås ingenting kvar.
En slipsten, ett städ med en liten grop där stenar kunde bearbetas, och en liten knacksten till den bearbetningen; tillsammans med kvartsavslag och en skrapa ligger i fyndpåsarna. En keramikskärva som kanske kan dateras till äldre järnålder dök också upp. Från samma tid är de stora högar med skärvsten som finns i båda ändarna av utgrävningsplatsen.
– Skärvsten bildas när stenarna i härden eller kokgropen spricker, förklarar Ann Westermark. Skärvstenshögar är typiskt för boplatsmiljöer och på gravplatser från brons- och järnåldern. Varför man har samlat dem på det här sättet är oklart.
Just de här högarna innehåller ovanligt mycket jord.
– De brukar inte se ut så här. Vi börjar gräva ut dem i veckan, och det ska bli spännande att se vad vi hittar, säger hon.
I slutet av april ska utgrävningarna egentligen vara klara, kanske krävs några dagar till. Sedan är det dags för försvaret att ta över området där den nya hundgården ska anläggas.
– Försvaret har egen avelsverksamhet och föder upp 200-300 schäfervalpar varje år, berättar Anders Gahm som är chef för hundsektionen på Malmen. De utbildas antingen till patrullhundar som används för att hitta människor i terrängen eller sådana som ska hitta gömd ammunition, vapen och liknande. Några narkotikahundar och skyddshundar finns också. Polisen, tullen och hemvärnet tar hundar från oss.
Än så länge finns bara två hundar på Malmen, men tre till kommer inom kort.