Han tycker inte själv att det han gjorde var en stor sak.
– Det var ingen dramatik. det var inte så att jag såg att de kastade den i backen, säger han.
LÄS MER: Mamman: "Vem är hjälten?"
Det var när Magnus Rieri var på väg hem från sitt jobb i Lambohov som han såg de tre pojkarna stå och titta på något. När han kom närmare vände de sig till honom och bad honom titta
– De frågade om jag trodde att det var en riktig granat.
En blick på granaten sa honom att den såg äkta ut så han sa till grabbarna att de allihop skulle ta sig därifrån.
Han har visserligen ingen personlig kännedom om granater, men vet att de ska finnas en sprint och en sådan såg han på pjäsen som pojkarna hittat.
– Jag vet att attrapper kan vara väldigt verklighetstrogna, men man chansar inte gärna i sådana här situationer, säger han.
LÄS MER: Granatfynd nära sluta i tragedi
På behörigt avstånd – tillsammans med de tre pojkarna – ringde han polisen. Som, tyckte han, tog ett bra tag på sig att komma till platsen. Senare kom också nationella bombskyddsgruppen från Stockholm för att ta hand om granaten.
Under tiden ådrog sig granaten viss uppmärksamhet från förbipasserande. Men ingen verkade ta det riktigt på allvar, tycker Magnus Rieri.
– Nej, jag tänkte just det. Folk cyklade förbi, någon gick dessutom väldigt nära. Det är som att vi inte kan förstå att det kan hända farliga saker.
Pojkarna berättade hur – och var – de hade hittat granaten. Att den låg i en låda och att det fanns lite andra saker där. De sakerna tog polisen hand om när de så småningom anlände till platsen.
LÄS MER: Pojkar har hittat en granat
Att Magnus var lite extra uppmärksam när han såg de tre tioåringarna är för att han vet att det har hittats vapen i närheten tidigare.
När han senare förstod att det verkligen var en skarpladdad granat som pojkarna hittat, ja det var då som tankarna om vad som kunde ha hänt, kom.
– Med tanke på hur många som cyklade förbi när vi stod där så är jag glad att jag att jag reagerade när killarna frågade mig var det var, säger han.