Var man än sätter en spade i den östgötska jorden är chansen storatt man stöter på en fornlämning. Människor som tillhört andra kulturerhar levt här före oss och dessa dåtida samhällen på vår egen breddgradfascinerar dessa båda arkeologer.
-- Många gillar att flyga till andra sidan jordklotet för att lärakänna andra kulturer och se hur människor lever där. Medan deförflyttar sig i rummet reser vi i tiden till förhistoriens kulturerför att få kunskap om dem -- skillnaden är egentligen inte så stor. Dethumanistiska perspektivet är detsamma, säger Magnus Rolöf.
-- Visst, människor som levde här för ett par tusen år sedan varbiologiskt likadana som vi och tillhör samma utvecklingsfas ievolutionen. De var lika intelligenta som vi är i dag. Det kunde havarit du och jag som levde då, säger Lisa K Larsson.
Järnåldern är deras specialitet, så vi tar bilen till två märkligamen bort-glömda gravfält i Linköping, det ena i utkanten av Malmslätt,det andra mitt i ett bostadsområde i Berga. Vi parkerar intill det nyahöghuset i Skarpan. Medan vi promenerar mellan husen vidKonstruktörsgatan funderar Magnus Rolöf på om folk vet att människorbott här före dem.
-- Fornlämningarna har de alldeles inpå knuten. De kan titta ut pådem från sina sovrumsfönster när de drar upp rullgardinerna påmorgnarna!
I en stenig skogsbacke alldeles intill husen finns rester av ettmycket rikt gravfält från vendeltid och vikingatid. Bebyggelsen harkilats in mellan fornlämningar, som bara lämnats kvar på blockigahöjdpartier. Området grävdes ut när husen byggdes i början av1960-talet. Det är så länge sedan att resultatet fallit i glömska ävenför många arkeologer.
Cirka femtio stensatta gravar syntes ovan jord. När utgrävningen varklar hade 119 gravar hittats. Fynden var många -- som pärluppsättningari brons, glas och bergskristall, brons-smycken, spännbucklor, kammar,broddar, spjutspetsar och knivar.
-- Rikedomen på fynd betyder inte att det bara var de rika sombegravdes här. Under yngre järnåldern var gravskicket mycket specielltjust i Linköpingsbygden. Det var kutym här att de döda skulle ha medsig vissa offer till gudarna, men en hel del fynd handlar inte omgravgåvor. Dräktspännen och pärlor hörde till sådant som fanns på dedödas kläder, säger Lisa K Larsson.
Bygden är så fornlämningsrik att varken Magnus Rolöf eller Lisa KLarsson tror på att Linköpings stadskärna varit obebodd fram till1000-talet e Kr. Några förhistoriska spår -- från järnåldern ellertidigare skeden -- har deras kolleger dock inte hittat vid utgrävningari de centrala kvarteren.
-- Det vore väldigt underligt om just city varit en tom fläck, närdet finns fornfynd över allt annars runt Linköping. Förklaringen måstevara att de forntida spåren förstörts redan när den medeltida stadenbyggdes upp, säger de.
Vi styr kosan mot Malmslätt. Mittför Malmens start- och landnings-banor dyker snart en liten avfartsväg upp som leder till ännu ettbortglömt gravfält. Arkeologer kallar det för Lagerlunda eller Kaplet,men är i folkmun mer känt som Rosens backe. Det är en fascinerandeplats, kuperad av mängder med gravhögar -- ett perfekt mål för envårlig söndagsutflykt när backsipporna skimrar i blått.
När Lisa K Larsson granskat rapporter från gravundersökningar runtLinköping -- från de allra första i början av 1800-talet ända fram tilli dag -- visar sig gravfältet i Lagerlunda vara ett av Östergötlandsallra främsta. Ändå är det naggat i kanten av en grus-täkt, öppnadredan under 1800-talet. Fortfarande är omkring hundra gravar synliga,men de kan ha varit över femhundra.
-- Det ovanliga är att gravfältet använts under hela järnåldern, detvill säga i 1 500 år. Att det behållit sin heliga betydelse genom allasamhälls-förändringar under så lång tid visar att platsen varit centralför traktens järn-åldersmänniskor, säger Lisa K Larsson.
Minst nio utgrävningar har utförts i Rosens backe från 1817 till1960 med många gravfynd som följd. Två vapen-gravar har dokumenterats.De är från äldre järnåldern och kan tyda på orostider, men också attdet fanns en krigselit i dessa trakter. Urnor med sporrar, sönderbrutnasvärd, stora spjut, värjor och skäror ska ha hittats här i samband medden allra första utgrävningen. Ett par mycket speciella grav-urnor varjärnkittlar importerade från Italien.
-- Det är de monumentala gravfälten vi ser i dag. Det krävdesoerhörda insatser för att skapa ett gravfält av den kaliber vi ser här.Men vi måste tänka oss att det funnits samhällsklasser av både fattigaoch rika på den här tiden -- men trälarnas liv och död kommer vi intelika lätt åt, säger Magnus Rolöf.