Den siste vikingen var ett barn

Den siste vikingen i Linköping var bara en pojke. När han dog var han bara 12–15 år, men kanske redan en liten yrkesman. Han fick med sig sina verktyg, en yxa och ett bryne. Kanske hade han jobbat med att bygga St Larskyrkan?

18 november 2016 17:37

Det var i våras som Rikard Hedvall från Arkeologerna hittade tre riktigt gamla gravar utanför nuvarande St Larskyrkan. Gravarna kan knytas till den allra första kyrkan på platsen.

I en av dem låg skelettet efter en man, illa ihoptryckt i jorden. Kistan som han hade begravts i var bara 160 cm lång, en liten person alltså. Och nu har kol14-dateringen av hans tänder visat att mannen bara var en pojke – en barnarbetare, skulle man kunna säga, eftersom han fått sina verktyg med sig i graven.

Gravgåvor är en hednisk tradition. Ändå har just den här lille timmermannen fått en typisk kristen begravning. Hans träkista har placerats i öst-västlig riktning med pojkens huvud i öster (så att han ska kunna se Jesus när han kommer tillbaka vilket han förväntas göra från väster).

Att pojken har begravts med armarna utmed sidorna visar också att graven är från den allra första kristna tiden. Senare läggs den dödes armar i kors över kroppen.

– Slutsatsen är att den här pojken levde i en brytningstid, säger Rikard Hedvall. Gravgåvor i en kristen grav är mycket ovanligt, jag känner faktiskt inte till något liknande fynd.

Gravgåvor hör inte hemma i kristna gravar, men det kan naturligtvis finnas föremål även där. För några år sedan grävde Rikard Hedvall ut en gammal kyrka i Klåstad (Klosterstad) utanför Vadstena, och där gjordes några fynd i de äldsta kristna gravarna.

– Men då var det föremål som följde med klädedräkten i graven, berättar han. Ett bryne, en kniv och en kam som har hängt i den avlidnes bälte.

Dateringen visar att pojken begravdes före 1020 och intill yxmannens grav, på ett par meters djup, fanns ytterligare två gravar.

– En av dem är daterad till samma tid, alltså 900-1020. Den tredje är inte klar än, men vi tror att den är från samma tid.

Det är på träkyrkans tid. Den har arkeologerna fortfarande inte återfunnit.

– Det krävs lite tur för att hitta den – som vi hade i Kålstad. Där brände danskarna kyrkan 1560, och sedan användes varken den eller kyrkogården mer, säger Rikard Hedvall.

– På en kyrkogård som används har många spår grävts bort under årens lopp. Dessutom kanske den första träkyrkan inte låg precis där stenkyrkan senare byggdes. Den återstår att hitta.

Kyrkoarkeologi

https://www.facebook.com/kyrkoarkeologi/

http://arkeologerna.com/uppdrag/kyrko-och-kyrkogardsarkeologi/

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!