Den siste vikingen i graven

Han var kanske den siste vikingen i stan, den lille mannen som begravdes nordost om S:t Larskyrkan för tusen år sedan. En yxa och ett bryne fick han med sig i graven.

28 april 2016 15:30

Han låg i en av de allra första kristna gravarna vid St Larskyrkan men han hade fått gravgåvor med sig. Det visar att han dog och begravdes under den allra första kristna tiden, när de vikingatida traditionerna ännu inte hade hunnit försvinna. Gravgåvor skickas egentligen inte med i kristna gravar. Den traditionen hör tidigare tidsåldrar till.

Att han fått med sig just en yxa och ett bryne kanske säger något om hans liv.

– Kanske var det hans arbetsredskap, funderar Rikard Hedvall från Arkeologerna, Statens historiska museer.

– Det är ett ovanligt fynd. Jag har aldrig sett det i en grav tidigare. Där fanns också en metallplatta som vi inte ser vad det är.

Är det säkert att det är en man?

– Det går inte att avgöra utifrån skelettet, det är i mycket dåligt skick. Men föremålen han fick med sig tyder på det. En kort, vuxen man.

Kort?

– Ja, träkistan han låg i var bara 160 cm lång.

Intill yxmannens grav, på ett par meters djup, fanns ytterligare två gravar.

Det finns ett antal saker som tyder på att de här gravarna är från den allra äldsta kristna tiden, innan den första stenkyrkan byggdes.

– Det finns inga spår av kalkbruk i jorden och det betyder att gravarna troligen har tillkommit före stenkyrkans tid, säger Rikard Hedvall, alltså på 1000-talet.

Att personen har begravts med armarna utmed sidorna är ett annat tecken på att graven är från den första kristna tiden. I senare tid läggs den dödes armar i kors över kroppen.

Skeletten är alltså i dåligt skick men tänderna kan dateras med kol 14-metoden. Prover ska tas på träkistan.

Fynden har tagits bort, gravarna har lagts igen och dräneringsarbetet runt kyrkan fortsätter. Det finns fortfarande några platser utanför kyrkan som ska undersökas av arkeologerna.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Susanne Hasselqvist