I fredagens tidning rapporterade vi om de starka reaktioner som beslutet att skrota Viggenplanet, som provflögs första gången i februari 1967, har väckt i flygkretsar. Mikael Parr, chef för Flygvapenmuseum i Malmslätt, uppger att beslutet att skrota planet fattades av honom i våras sedan det stor klart att inget annat flygmuseum i landet hade möjlighet att ta hand om det.
Inte säkert
Det var när stridsflygplanet, som under flera år stått utomhus, tidigare i år skulle flyttas till ett magasin som Försvarsmaktens demonteringsgrupp upptäckte att det var i ett synnerligen dåligt skick. Det gick inte att demontera planet på ett säkert sätt.
- De ansåg att det var omöjligt att plocka isär flygplanet på ett vettigt sätt. Det hade korroderat så kraftigt.
Ingen lösning
Inför beslutet att skrota den första prototypen av Viggen rådfrågade museet tre föreningar med intresse i saken - Svensk flyghistorisk förening, Östergötlands flyghistoriska sällskap samt Saab:s veteranklubb. Enligt museichefen var det ingen av föreningarna som motsatte sig förslaget.
- Det är klart att man tycker att det är tråkigt, men det är ingen som har haft en bra lösning, säger Parr.
Innan planet skrotades gjordes en noggrann fotodokumentation och vissa delar har bevarats till eftervärlden, bland annat har plåtnosen med ett långt pitotrör sparats. Instrumentpanelen har lånats ut till Svedinos bil- och flygmuseum i Ugglarp.
Hur ser du på de reaktioner som skrotningen av Viggenplanet har lett till?
- Visst kan jag förstå att flygentusiaster blir upprörda. Vi tyckte inte heller om att behöva vidta den här åtgärden.
FOTNOT: Läs mer i lördagens tidning.