LÄS MER: Tekniska verken bygger vindkraftspark
Den enkla förklaringen till att det blir en satsning på vindkraft är att kalkylen för kostnader och intäkter ändrats dramatiskt. Det har helt enkelt blivit mer lönsamt med vindkraft, dels beroende på energiöverenskommelsen som fem riksdagspartier står bakom, dels beroende på bättre vindkraftverk och högre elpriser.
Dessa faktorer – som ändrats långt över Linköpingspolitikernas huvuden – har lett till att det som våren 2016 var helt otänkbart nu plötsligt blivit fullständigt tänkbart.
I februari 2016 hade majoriteten i Linköping; Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna fattat beslut i kommunstyrelsen om att satsa på ett nytt vindkraftsbolag – det skulle heta Förnybar energi i Linköping AB. Kommunen skulle stoppa in 100 miljoner kronor i detta bolag som skulle bygga vindkraftverk i Sunne, Värmland.
Redan när kommunstyrelsen fattade beslutet hördes protester från oppositionen. Moderaterna ville hellre lägga pengar på fjärrvärme. Centern uppskattade förvisso vindkraften, men oroades över ekonomin. Även Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna ville lägga ner projektet.
När ärendet nådde kommunfullmäktige var oppositionens motstånd fortfarande kompakt. Formellt handlade kritiken om att personal från Tekniska verken skulle sköta detta nya vindkraftsbolag som dels skulle tillåtas ha låga vinstkrav, dels kunna konkurrera med Tekniska verken.
Visserligen fanns en majoritet i fullmäktige för att driva igenom beslutet, men istället beslutades att ärendet skulle "minoritetsåterremitteras". Det är en funktion som gör att även en minoritet kan begära att ett ärende utreds bättre.
I det här fallet blev resultatet att frågan skickades till Tekniska verkens styrelse och där blev den slutligen begravd i juni 2016. Bolagsstyrelsen består visserligen av politiker men i den rollen ska de inte driva politik utan istället se till bolagets bästa.
Gösta Gustavsson (C), är vice ordförande i Tekniska verken och så här minns han beslutet.
– En majoritet i styrelsen sa då att detta inte är rimligt utifrån vårt uppdrag. Vi ska ta till vara bolagets intresse och det låg knappast i bolagets intresse att låna ut tjänstemän till ett konkurrerande bolag som dessutom skulle få lägre vinstkrav, berättar han så här i efterhand.
Men detta är mer än två år sen och sen dess har världen förändrats. Under Tekniska verkens senaste styrelsemöte fattades beslut om att investera – inte 100 miljoner – utan 600 miljoner kronor i 13 vindkraftverk strax söder som Sunne.
– I dag står hela styrelsen bakom det här beslutet. Det här stämmer med Tekniska verkens uppdrag, nämligen att producera el på ett ekonomiskt och miljömässigt försvarbart sätt, fortsätter Gösta Gustavsson.
Dessutom kommer det ännu mera längre fram. Tekniska verkens styrelse gav för ungefär ett år sen tjänstemännen i uppdrag att se över bolagets vindkraftsstrategi. Det uppdraget resulterade i en ny strategi för åren 2018–2023 och den innehåller betydligt mer än 13 vindkraftverk i Sunne.
Totalt ska Tekniska verken investera ungefär 1 miljard kronor i vindkraft under dessa år.
Rebecka Hovenberg (MP) är ordförande i Tekniska Verken och även om hon gillar vindkraft så vill hon inte ta åt sig äran.
– Nej, det är en enig styrelse som står bakom detta. Vi fattade beslut om strategin i augusti och det här är ett beslut som vi fattat för att vi tycker att det är det bästa för Tekniska verken, det är inte partipolitik i detta. Vi är helt överens om att det här är det som är bäst för Tekniska verken, säger hon.
Hon förklarar att Tekniska verken behöver bredda sig. Det räcker inte med vattenkraft och kraftvärme, det krävs ett tredje ben och hon påminner om att vindkraft just nu är det mest lönsamma att bygga ut.
– Om det går politik i en bolagsstyrelse så är det ett misslyckande. Som ordförande har jag verkligen månat om att det inte ska vara partipolitik, vi ska fatta beslut utifrån de ägardirektiv vi har. Sen är ju så klart ägardirektiven politiska eftersom de tas fram av politiken i kommunfullmäktige, men styrelsens uppgift är att se till att bolaget drivs på ett bra sätt, säger Rebecka Hovenberg.
Att den här frågan om kommunala vindkraftverk över huvud taget nådde kommunfullmäktige, då i februari 2016, berodde egentligen på ett beslut som fattades under Alliansens styre av Linköping.
År 2012 bestämde Alliansen – i bästa samförstånd med dåvarande opposition – att Linköping ska bli koldioxidneutralt före år 2025. Efter maktskiftet 2014 blev det den nya majoriteten som fick frågan lösa hur detta skulle gå till och det var då idén med vindkraft föddes.