Numera är området en del av det vi kallar Ånestad och hade före exploateringen utgjorts av en gles barrskog med vissa mindre odlingsytor.
På Almgatan 3 uppfördes 1948 en villa för familjen Wallman. Fadern i familjen, Tore Wallman, var själv ansvarig för bygget. Med hjälp av goda vänner utfördes markberedningen och schaktningen till grunden. Wallman var sedan sin egen byggmästare och anställde själv såväl snickare som övriga för färdigställandet behövliga hantverkare.
Stolt berättade han för Corren att han därmed sparade ett par tusen kronor.
Wallman var i samtalet med Corren tydlig på att det var de fördelaktiga statliga lånen som gjorde det möjligt för honom som arbetare att bygga en egen villa.
Tore Wallman var född i Åtvidaberg och hade i början av 1930-talet flyttat till Linköping. Han bodde de första åren i Tannefors och arbetade då som järnarbetare.
Hösten 1940 gifte sig Tore Wallman med Edith Pettersson, som var född i Gistad. I kyrkboken titulerades hon som strykerska. Wallman berättade för Corren att han hade mött sin Edith på sjukhuset. Hon var anställd där när Wallman själv hade varit inlagd.
De första åren som gifta bodde Wallmans på Repslagaregatan alldeles invid Järnvägsparken. De fick först en son, Tommy, och något år därefter även en dotter, Kristina. Hösten 1948 kunde familjen Wallman flytta in i sin egen ägandes villa.
När den amerikanska veckotidningen True 1949 skulle göra en artikelserie om Sverige och svenskarna valdes familjen Wallman ut som en av två typiska svenska familjer. Denna uppmärksamhet ledde i sin tur till att även Corren gjorde ett reportage om familjen Wallman.
Corren skrev att det Wallmanska hemmet var propert och trivsamt samt att det bar spår av båda makarnas ordentlighet och arbetslust. Tidningen fortsatte med att Edith Wallman var fullt engagerad av hemmets skötsel.
Tore Wallman började 1941 att arbeta som härdare på det då ganska nyetablerade Saab. Han avancerade småningom till arbetsledare och härdmästare. Wallman berättade för Corren att han trivdes mycket bra med sitt arbete i bergverkstaden. Han tyckte dock att luften i berget var ganska pressande och konditionsnedsättande.
Corren skrev att Wallman tillhörde den typ av unga svenskar som hann med åtskilligt utöver sitt ordinarie arbete. Han var nämligen engagerad i flera av de olika föreningarna som fanns bland de anställda på Saab.
Tore Wallman var allt sedan 1933 dessutom enentusiastisk biodlare och var under några år föreståndare för bigården i Trädgårdsföreningen. Under en 30-årsperiod från 1952 var Wallman ordförande för Linköpings biodlarförening.
Tack till Bo Peter Persson.
Fotnot: Har du frågor om Linköping förr? Skicka dem till Johan Rödin, Corren, 581 89, Linköping. Eller mejla johan.rodin@corren.se. Frågorna vidarebefordras till Gunnar Elfström.