I de svenska vägrenarna frodas växtligheten. Men ofta på bekostnad av annat.
I början på året kom en ny EU-förordning som säger att Sverige och andra EU-länder måste ta itu med problemet med invesiva arter, det vill säga växter och djur som sprider sig okontrollerat utanför sina naturliga spridningsområden. Därför startar VTI nu ett projekt för att öka kunskapen om detta, med målet att ta fram en handbok för Trafikverket. I handboken vill forskarna både visa vilka arter som är problematiska i dag och vilka som kan komma att bli det i framtiden.
Är "värst" i EU
Sverige har fler problematiska arter än andra EU-länder. Här anses 20 procent av 2 000 främmande arter invesiva, enligt VTI, vilket innebär att de hotar den biologiska mångfalden.
– Det är viktigt att noggrant identifiera hur arterna sprids: om det är med bilar, genom underhåll eller via något vi inte vet om än, säger VTI-forskaren Georg Tschan till VTI:s hemsida.
Vissa av vägrensväxterna, som jättelokan, kan vara farliga för hälsan och därmed kosta samhället stora pengar. Även lupinen kan vara dålig, enligt Georg Tschan.
– Även om den ser fin ut så orsakar lupinen i vissa områden en tydligt minskad artrikedom när det gäller växtarter och fjärilar, säger han.
Främmande arter
Sveriges vägkanter fyller en viktig funktion, just med sin stora biologiska mångfald. Men de är också känsliga eftersom främmande arter ofta etablerar sig just vid vägar. Hur mycket är inte vederlagt, men det är klart att trafik och infrastruktur bidrar till spridningen. VTI tror att problemet kommer att öka.
– Det globala vägnätet förväntas växa kraftigt under de kommande åren och klimatförändringarna kommer troligen att förändra den naturliga vegetationen samtidigt som den kommer att bidra till spridningen av arter längre norrut, säger Georg Tschan.