– Vi visade för något år sedan att det är möjligt att skapa elektroniska plantor, power plants, men nu har vi också visat att forskningen är relevant. Vi har visat både att energilagring fungerar och att vi kan leverera höga prestanda, säger professor Magnus Berggren, chef för Laboratoriet för organisk elektronik, Linköpings universitet, campus Norrköping.
Det handlar om superkapacitans, ett energilager eller ett batteri om man så vill. Rosen kan laddas upp och ur hundratals gånger. Och även om det är väldigt låg elektrisk spänning, så visar forskarna nu att det är möjligt. Genombrottet är ett resultat av forskningen vid LiU, i november 2015 presenterade forskargruppen de första resultaten. Då lyckades man att få rosor att suga upp en vattenlöslig ledande polymer. En ledande hydrogel formade sig som ett band inne i rosens stam. Med en elektrod i vardera änden och en så kallad "gate" i mitten skapades en fullt fungerande transistor. Resultaten presenterades i Science Advances och har väckt stor uppmärksamhet världen över.
En av gruppens medlemmar, Roger Gabrielsson, har nu tagit fram ett nytt specialanpassat material som kan polymeriseras inne i rosen, utan någon extern påverkan. Rosens egna flöden bidrar sedan till att bilda långa ledande trådar, inte bara i stammen utan i hela växten, såväl ut i de gröna bladen som i blombladen.
– Vi har kunnat ladda upp och ur rosen hundratals gånger utan att effektiviteten har påverkats. Det handlar fortfarande om väldigt låga nivåer. Men växten skulle kunna driva små autonoma energisystem som kan kontrollera hur den växer. Den kan exempelvis driva ställdon och olika sorters sensorer, säger Eleni Stavrinidou, förste forskningsingenjör.
Resultaten publiceras nu i ansedda Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America, PNAS.
– Vi är alldeles i början av den här forskningen och det är helt öppet vad framtiden har att erbjuda, säger Eleni Stavrinidou.
Vad är er högsta önskan med den här forskningen?
– Vår vision är att man i framtiden ska kunna lagra energi i växter och sedan kunna skörda den, det vill säga kunna ladda upp större elektroniska enheter som vi har i vår vardag. Men det är långt dit.
Forskningen kring elektroniska plantor har hittills finansierats via fria forskningspengar från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse som år 2012 utsåg professor Magnus Berggren till Wallenberg Scholar.