Ville hjälpa krigets "bortglömda" offer

Under ett krig far fler illa än bara unga och soldater. Det inspirerade Krzysztof Janusz-Bednarski att ta initiativ för äldre i Ukraina. "Det spelar ingen roll om det är mina patienter eller mina äldre, svenskar eller ukrainare. Jag vill hjälpa", säger han.

Krzysztof Bednarski arbetar på ädreboendet Gröna gården i Linköping. Han berättar att han fått smeknamnet "Kryddan" från de på boendet. "De tyckte att det var passande eftersom att jag kryddar deras sista dagar"

Krzysztof Bednarski arbetar på ädreboendet Gröna gården i Linköping. Han berättar att han fått smeknamnet "Kryddan" från de på boendet. "De tyckte att det var passande eftersom att jag kryddar deras sista dagar"

Foto: Lukas Eriksson Melander

Linköping2023-02-24 05:00

Det har gått ett år sedan den ryska invasionen av Ukraina inleddes när Krzysztof Janusz-Bednarski tänker tillbaka på de månader som har gått. Han förklarar hur han fick idén att hjälpa till.

Han insåg tidigt vilken grupp människor han ville lägga sitt fokus på. Krzysztof är från början utbildad fysioterapeut, men har gått över till att jobba inom äldreomsorgen som aktivitetsledare på Gröna gårdens äldreboende. 

– Jag tänker alltid på hur vi kan hjälpa Ukraina och har fått en massa olika idéer som vi styrt upp i både Polen och Sverige. Men så tänkte jag "Alla hjälper barn, alla tänker på soldaterna. Hur fungerar det med de äldre?"

– Det första jag gjorde var att skicka ett mail till vd:n för vår koncern Ambea som jag jobbar på. Han svarade direkt och ville hjälpa till, säger Krzysztof.

Därefter gick det fort.

– Vi började samla madrasser, rullatorer, lyftselar, rehabiliteringsartiklar, mobila toastolar, blöjor för vuxna och mycket mer. Jag som själv jobbar inom vård- och omsorg vet att rehabiliterings- och omvårdnadsutrustning, speciellt på neurologiska avdelningar, betyder jättemycket.

undefined
Det ihopsamlade materialet från Sverige skickas över polska gränsen till Ukraina och packas sedan upp i Lviv. Det som inte används där skickas vidare till en närliggande stad.

Den egna rollen i arbetet vill han inte lyfta upp specifikt, han vill snarare att hänvisa till kollegor.

– Jag har haft massor med kontakter och i början handlade det mest om samtal till duktiga personer. Sedan ville jag sätta igång och fick lov av min chef att låna en släpkärra och åka upp till Stockholm, säger Krzysztof.

På plats i huvudstaden så besökte han sen olika vårdboenden och samlade ihop materiel som kunde skänkas bort. Därifrån fick de som engagerat sig hjälp av Linköpingsbaserade Blågula bilen att transportera allting till Ukraina. På samma sätt genomfördes initiativet på anläggningar här i Östergötland.

För att säkerställa att allt kom fram så valde man att skicka allt som samlats in till St Luke’s hospital i ukrainska staden Lviv, sex mil från den polska gränsen. På sjukhuset hade Krzysztof en kontakt som såg till att allt kom till användning.

Men han driver insamling på fritiden också.

– Jag med mina vänner och familj har samlat ihop till elgeneratorer och solceller för belysning. De kom fram precis innan jul så att ukrainare kunde fira. Har jag bara inspirerat en person med det här så har jag gjort det bra.

undefined
Lastbil med insamlade medel anländer till sjukhus i Lviv med fordon från Blågula bilen.
Karta: St Luke’s hospital
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!