Fonetikern och lingvisten Robert Eklund åkte för några år sedan till Sydafrika för att jobba som volontär hos en geparduppfödare.
Eftersom han är intresserad av mysteriet kring kattdjurens spinnande passade han på att samla in lite forskningsmaterial.
Här fanns möjligheten att göra bra ljudupptagningar. Den tillgivne geparden Caine passade perfekt. Robert kunde utan problem sitta intill och spela in med mikrofon.
Genom historien har det funnits många teorier om hur spinnandet går till. En del har trott att det hänger ihop med tungbenets konstruktion som skiljer sig mellan olika kattdjur. Lejon, tigrar, leoparder och jaguarer kan bara ryta. De har ofullständigt förbenade tungben med brosk. Kattdjur som spinner har helt förbenade tungben.
– Men idag vet vi att det inte kan vara hela förklaringen. En del har också trott att det beror på blodströmningar som strålar ut i hela kroppen. Men det är garanterat fel.
Robert Eklund är säker på att spinnandet hänger ihop med luftströmmar när kattdjuret andas. Det är just det han spelar in och analyserar i datorn. Ljudupptagningarna visar tydligt ett starkt spinnande ljud vid utandningar och ett svagare vid inandningar.
Vi har ju kommit så långt inom många olika områden, varför ska det vara så svårt att lösa den här gåtan?
– Man kan inte säga till ett djur att göra vissa saker här och nu. De gör det bara i specifika situationer. Då är det inte så lätt att vara på plats med den utrustning som krävs.
Mycket intressant data skulle kunna tas fram med hjälp av scannerutrustning. Men att få en gepard att spinna i ett sådant sammanhang är nog väldigt svårt, menar Robert Eklund.
Denna forskning är också ett led i att bättre förstå varför kattdjur spinner. För här finns också missförstånd.
– Alla tror att katter spinner för att de mår bra, men det är definitivt inte sant för tamkatter. De kan spinna när de är sjuka, när de föder och när de håller på att dö. Man skulle kunna säga att det är en ofarlighetssignal. Även om nog ”jag är nöjd” är den vanligaste anledningen.
Tillsammans med en tysk zoolog bygger Robert Eklund nu upp en ny databas. Kunskap som till exempel kan hjälpa viltvårdare som jobbar med stora kattdjur.
– De är jättebra på att avläsa svansföring, ryggkutning och så vidare. Men om de dessutom kan lära sig vad djuren säger, kan de förstå och hantera djuren ännu bättre.