Hälsokostpreparat och kosttillskott
Det finns egentligen inte så många vetenskapliga undersökningar som visar om preparaten verkligen hjälper. De två som gjorts vid Hälsouniversitetet i Linköping visade i alla fall ingen effekt.
Mats Hammar, professor i obstetrik och gynekologi vid Hälsouniversitet i Linköping, förnekar inte att det finns naturläkemedel som säkert, eller i alla fall troligen, har effekt.
Men det är just då det finns anledning att se upp.
- Hjälper preparaten är det förmodligen för att de har östrogenliknande komponenter i sig, säger han.
Är du en kvinna som inte vill ha östrogen för att du tillhör en riskgrupp, då finns mycket goda skäl att undvika också de här preparaten.
Lite enkelt beskriver han det som att östrogenet är en nyckel som passar i ett särskilt nyckelhål (östrogenreceptor). När nyckeln vrids om påverkar det kroppen på vissa sätt. Naturläkemedel som hjälper mot klimakteriebesvär har delar i sig som passar i just det särskilda östrogennyckelhålet och sätter därför igång samma processer.
Mats Hammar vänder sig emot att man invaggar kvinnor i att användning av naturläkemedel mot klimakteriebesvär är riskfritt och påpekar att man i dag inte vet vilka effekter som långvarigt bruk har. Den kartläggningen av naturpreparat görs inte.
- Det tog åratal innan man insåg att det fanns stora risker med östrogen och det kan ta åratal innan man ser effekterna av dagens användning av de populära preparat som finns på marknaden i dag, säger han.
Däremot skulle han akta sig för att säga att preparat eller behandlingar, som han själv ser som ofarliga, inte hjälper om kvinnan själv tycker att hon blir hjälpt.
Tron kan, om inte försätta berg, så åtminstone lura hjärnan. Men det handlar inte om inbillning. Placeboeffekten är stark vid sådana här besvär och den sätter igång processer i hjärnan som bidrar till att balansera kroppens termostat.
Läkemedel
Vissa läkemedel som hjälper mot nedstämdhet har också till viss del visat sig hjälpa mot värmevallningar och svettningar. Effekten är inte särskilt kraftfull.
Mat
I Asien uppges kvinnor ha mindre besvär av klimakteriet än kvinnor i väst. En möjlig förklaring kan vara att de får i sig stora mängder växthormoner i form av sojaprodukter. Ska man bli hjälpt räcker det inte att dutta lite soya på maten eller knapra lite tofu. Då måste man, enligt Mats Hammar, bygga hela sin kosthållning på den typen av matlagning.
Träning
Att träna har visat sig ha god effekt på klimakteriebesvär. I en undersökning i Linköping såg man att ett hundratal motionerande kvinnor hade mindre besvär än 1 500 kvinnor som inte motionerade. Men är du en soffpotatis så misströsta inte. Det är nämligen aldrig för sent att börja röra på sig visade en annan undersökning. I den deltog kvinnor som aldrig tränade och beskrevs som inaktiva. Vilket var förutsättningen för att få vara med i studien.
Fyrtiofem minuters träning tre gånger i veckan gjorde underverk, visade det sig. Så gott som alla som klarade att träna så mycket upplevde betydligt mindre besvär.
Att jogga lätt i skogen är förvisso bra för hjärta och kärl och ger kondis men enligt Mats Hammar är det kanske inte den sorts träning som ger bästa effekt på klimakteriebesvären.
I stället gäller det att involvera stora muskelgrupper. Men det handlar inte om att du ska fixa en Ironman. Styrketräning eller ett pass i en motionsgrupp där man tränar stora muskelgrupper kan vara alternativ ihop med en rask promenad.
Gör något tre gånger i veckan så att du måste duscha efteråt, är uppmaningen.
Dessutom, för den som inte vill anstränga sig länge, fungerar det att dela upp passen. Så fyrtifem minuter kan delas upp i lagom doser på kanske fyra gånger.
Men då blir det mycket duschande.
Akupunktur
Ett gammalt kinesiskt "recept" på akupunktur mot menssmärtor har använts som utgångspunkt när man på Hälsouniversitet började titta på vilka effekter akupunktur hade på svettningar och vallningar. Det visade sig vara väldigt effektivt. Flera doktorsavhandlingar vid Hälsouniversitetet - den senaste 2011- av kirurgen Jessica Frisk vid Vrinnevisjukhuset, har visat att besvären minskar betydligt. I Frisks undersökning, där också patienter med bröst- eller prostatacancer ingick (de fick vallningar av sin cancerbehandling) minskade besvären i genomsnitt hos mer än hälften av de som deltog i studien och hos vissa försvann besvären nästan helt. Bäst effekt fick akupunkturen på kvinnorna. De sov bättre och fick bättre livskvalitet. Effekter som fanns kvar upp till nära två år efter att behandlingen avslutats.
Riktigt varför det fungerar med akupunktur är inte riktigt klarlagt, men har förmodligen något att göra med att nålarna aktiverar kroppens signalsystem så att ämnet betaendorfin bildas i hjärnan, på liknande sätt som träning gör.
Avslappning:
Just nu pågår en hel del forskning kring hur så kallad tillämpad avslappning kan användas för att hjälpa kvinnor med klimakteriebesvär. Resultaten är goda. En majoritet av de kvinnor som deltagit i studierna har fått lindring i sina besvär.
I grunden handlar det om KBT, kognitiv beteendeterapi. Kvinnorna som deltagit i studien har träffats i grupp en gång i veckan under ett antal veckor. Stegvis lär man sig en teknik som sänker spänningsnivån genom att fokusera på andningen. Målet är inte bara att snabbt kunna slappna av utan att också lära sig att slappna av i vissa delar kroppen och vid vissa tillfällen.
Det handlar också om att lära sig något om sitt tillstånd, varför man får vallningar och hur man reagerar. När man bättre vet hur, och varför, det händer saker i kroppen och vad man kan göra för att lindra det så ökar också självkänslan. Det blir en positiv spiral, konstaterar Lotta Lindh-Åstrand, forskarkoordinator och forskarsjuksköterska vid institutionen för klinisk och experimentell medicin vid Hälsouniversitetet. Tillsammans med Elizabeth Nedstrand fortsätter hon att titta på effekterna av avslappning. Deras pågående studie visar klart - och är statistiskt säkerställt - att tillämpad avslappning faktiskt hjälper. Men riktigt varför det fungerar, ja vet man egentligen inte. Det är det ingen som riktigt utforskat.
- Egentligen vet man inte heller exakta teorin bakom själva vallningarna heller, säger Lotta Lindh Åstrand.
Passar terapin alla?
Svårt att säga, enligt Lotta Lindh-Åstrand. I urvalet av kvinnor har man valt bort kvinnor med svåra eller behandlingskrävande psykiska problem, eftersom avslappningsteorin kan framkalla ångestreaktioner.
Några KBT-grupper för att lindra klimakteriebesvär finns ännu så länge inte, såvitt Lotta Lindh-Åstrand vet. Det är ett av skälen till att hon och Elizabeth Nedstrand nu går vidare på att titta på om kvinnor skulle kunna använda sig av KBT-terapi via nätet för att få hjälp. Men några resultat från de studierna finns inte än.
- Möjligen är det också så att den personliga kontakten mellan terapeut och klient är viktigare än vi tror, säger Lotta Lindh-Åstrand