Längs med Stångåns strand är det under lördagen trångt mellan tälten. Här säljs smide, svärd och mat. Allt på det sätt som man tror att vikingarna en gång gjorde det.
– Området runt Nykvarnsparken var under vikingatiden en viktig plats. Här möttes vattendrag och vägar. Dessutom fanns här i närheten tingsplatsen där alla viktiga beslut fattades, säger Micael Netz, ordförande i den historiska föreningen Caput Gothiae som arrangerar vikingafestivalen.
Mikael Netz sitter på en hög kuddar i ett av tälten. Framför honom kokar en järngryta.
– Med en vikingafestival vill vi visa linköpingsborna stadens rika historia, säger han och rör i grytan.
Mellan två tält står fakiren Tord Caligari och plockar med sina grejer. Han har precis avslutat sitt uppträdande och ska vila innan nästa föreställning.
– Jag har gått på glas, klättrat på en svärdstege och stått på en spikmatta, säger han.
För Tord Calegari är livet på olika festivaler en livsstil och halva året befinner han sig på resande fot runt om i Norden.
– Jag är har alltid drömt om att kunna försörja mig på det jag får in i korgen, säger han och pekar på pengarna som publiken skänkt honom.
Fakiren som figur är dock inte tidstypisk för medeltiden. De fanns redan innan vikingarna, menar Tord Calegari.
– Men som fakir måste jag säga att jag gillar vikingarna väldigt mycket, skrattar han.