”Nej, det finns mycket mer att diskutera. Betygen till exempel. Disciplinproblemen. Eller lärarbristen i matematik och NO”, säger Jan Björklund.
Säga vad man vill om denne Björklund. Men att han är en av regeringen Reinfeldts mest färgstarka profiler går inte att snacka bort. Också en av de mest kontroversiella.
Jag har blivit lovad 20 minuter av ministerns dyrbara tid och prick 16.00 ringer mobilen. Punktlighet är en dygd, kanske är det Björklunds bakgrund i det militära som får honom att ringa upp på tiondelen. Vi börjar med att diskutera Pisaundersökningen, vars resultat slog ned som en bomb i etablissemangets Sverige.
Den visade inte bara att Sveriges 15-åringar halkat efter i matematik och naturvetenskap, den gav också vid handen att svenska ungdomar är sämst i Europa på att passa tider, hålla reda på böcker, att vara tysta när så krävs etc etc.
– Det är givetvis inte bra att studiedisciplinen är så dålig. Men det är inte bara lärarnas ansvar. Här måste skolchefer, föräldrar, hela samhället hjälpas åt för att få till stånd en attitydförändring, säger Jan Björklund.
Själv hoppas han på att Pisaunder-sökningen blir en riktig väckarklocka.
Det forskas på längden och bredden om skola och lärande. Varför tillmäts just Pisaundersökningen ett så högt värde?
– För att den jämför 50 länder med exakt samma prov och att den görs vart tredje år. Man ser utvecklingen över tid och kan jämföra sig med andra länder. Tack vare trovärdigheten får undersökningen en väldig påverkan. Många andra undersökningar är säkert riktiga också men de erbjuder inte jämförelserna vi värdesätter så högt, förklarar Björklund.
Skolan har regelbundet varit i fokus under Björklunds sju år som utbildningsminister. Och alla lärare jag pratat med i samband med denna reportageserie har sin bild klar över honom. Pendeln slår mellan ytterligheter som ”otålig” och ”detaljstyrande” till ”modig” och ”visionär”. Men hur väl känner han lärarna? Jag trollar fram en helt ovetenskaplig enkät från skolor i Linköping.
Vad önskar sig Linköpings lärare mest av allt? Gissa!
– Det vet jag inte. Kanske högre lön, funderar Björklund.
Fel. Försök igen!
– Då är det nog mindre klasser.
Nej, fel. Så här formulerade sig fackordföranden Sandra Wahlström i Corren i förra veckan: ”Arbetsro. Det är vad vi lärare behöver. Låt alla reformer sätta sig. Jag gillar inte själv de nya betygen, men okej vi ger dem en chans så att det nya betygssystemet testas”.
Lärarna vill se att regeringen fullföljer vad man satt igång. Att den nya betygsskalan får chansen. Att den nya läroplanen får sjunka in. Många lärare gillar Folkpartiets förslag om att återförstatliga skolan. Andra drömmer om mindre klasser.
– Men förstatligar vi skolan så får lärarna förstås ingen riktig arbetsro under kommande mandatperiod, tänker Björklund högt.
”Mindre klasser” är dock refrängen för dagen. Alla verkar överens. Utom forskarna, som menar att det är själva mötet mellan läraren och eleven som är avgörande.
Jan Björklund fräser till lite, han verkar trött på ämnet:
– Mindre klasser ger en viss effekt i de lägre åldrarna, det är sant. Men det är en dyr reform och vi borde först undersöka om det inte finns andra sätt som är lika effektiva, men som inte kostar lika mycket.
Correns artikelserie ”Lärarbristen” kom till för att belysa svårigheterna att få fram fler behöriga lärare i matte och NO.
Vilken är din förklaring till att så få vill bli lärare i dessa ämnen?
– Lågt söktryck, låg status, för få karriärmöjligheter, för dålig lön är nog några av orsakerna.
Hur vill du bryta trenden?
– Som sagt, vi får nog erkänna att det här handlar mycket om vad man får i lön. Lärarlönerna måste upp och det ansvaret vilar på kommunerna.
På kort sikt vill Björklund avhjälpa krisen med en slags examenspremie. 25 000 kr till var och en som tar examen i matematik, kemi, fysik, biologi och teknik. För att ytterligare öka lärarnas möjligheter infördes redan förra året så kallade karriärtjänster. Staten går in och betalar lönetillägget på 5 000 kr/månaden för de lärare som tas ut att bli så kallade förstelärare. Björklund vill också locka över forskare till lärarbanan.
– Vi skapar ett snabbspår till skolan med goda villkor och bra lön som lockbete.
Jan Björklund berättar med tydlig stolthet att han samma dag som intervjun ägde rum träffade alla universitetsrektorer och lärarutbildningschefer.
– De ser positivt på införandet av karriärtjänster. Det är i dag ingen som vet om den åtgärden räcker eller om det är rätt belopp. Vad som gäller är nu att vända på alla stenar, alla goda idéer måste provas. Vi måste lära oss av misstagen och öka vår kunskap.
Hur definierar du kunskap?
– Dels är det rena faktakunskaper, men det är också en vidare förståelse för helheter och sammanhang. Det går inte att hoppa över faktakunskaperna, du blir inte allmänbildad av att googla dig fram i tillvaron.
Men ser du ingen fara i att fokus enbart hamnar på de kunskaper som går att mäta?
– Mycket går att mäta, framförallt när det gäller baskunskaper. Men det har varit väldig fokus på det som inte går att mäta under många år.
Du förlitar dig mycket på betyg. Andra anser att betyg är trubbiga mätinstrument. Funderar du aldrig på andra sätt att utvärdera?
– Jo, det är klart att jag och mina medarbetare gör. Men jag tror mycket på vårt nya betygssystem. Det är klart mycket bättre än det gamla.
På vilket sätt?
– Det fanns många brister i det gamla, som för få steg. En annan brist var att kunskapskraven för varje betygssteg var väldigt luddiga. I dag är det mycket tydligare.
En platsannons brukar innehålla krav på att den sökande ska ha social kompetens, vara kreativ, arbeta bra i grupp, känna empati och så vidare. Det här ska skolan vara med och utveckla. Vill du sätta betyg i social kompetens?
– Vi förväntar oss att eleverna kommer i tid, tar ansvar, inte skolkar och inte stör. Det är träning i social kompetens. Och lärarna tar upp hur väl eleven lyckas i utvecklingssamtal.
Handen på hjärtat, vore det inte bättre med betyg i ordning och uppförande?
– Det går att diskutera, vi har tillsatt en utredning om ordning och studiedisciplin i skolan och den utredningen kommer säkert att fundera på den frågan.