Vi sa åt dig att mata kanadagässen

I januari 1954 skrev Corren att änderna och svanarna i Stångån fått storfrämmande i form av elva granna Kanadagäss. Fåglarna beskrevs vara fullständigt orädda och lät sig till och med matas ur Linköpingsbornas händer.

Tidningen noterade att fåglarna var ringmärkta, men ville inte riskera att skrämma bort de ovanliga gästerna genom att fånga in dem för att läsa texten.

I artikeln uppmanades Linköpingsborna att utrustade med bröd vallfärda till Tanneforsfallen medan de vackra Kanadagässen ännu var kvar. Tidningen uttryckte också förhoppningen att inga klåfingriga skyttar skulle ofreda kanada-gässen.

Corren berättade även att det var ornitologen Bengt Berg som medvetet alltsedan 1930-talet försökt föra in Kanadagässen i vår vilda fauna.

Hösten 1987 utlyste världsnaturfonden en tävling om svenska landskapsdjur. För Östergötlands del vann svanen.

Men östgötarna hade redan 30 år tidigare gjort sitt val. På initiativ av forstmästaren Ulf Ribers utlyste Samfundet för Hembygdsvård i samarbete med Corren hösten 1957 en tävling som gick ut på att rösta fram Östergötlands landskapsdjur. Bland den röstande läsekretsen vann svanen överlägset. Valet stöddes även av den för tävlingen särskilt utsedda juryn. Corren underströk att såväl knöl- som sångsvanar var våra landskapsdjur. Den rödbrokiga kossan, hästen och lärkan var, vid sidan av segraren, de djur som fick flest röster, men även den mytiska Urkon från Norra Vi hade sina förespråkare.

För övrigt kan Corren fira ett litet jubileum på måndag. Det är nämligen hundra år sedan tidningen gladde läsarna med sitt första aprilskämt. Den 1 april 1919 förutspådde tidningen att den sägenomspunne operasångare Enrico Caruso skulle framträda i Linköping. Detta skulle vara möjligt tack vare att tre linköpingsbor ställt en betydande garantisumma till förfogande. Om än osannolikt så skapade skämtet nog ändå lite osäkerhet, eftersom det hela våren 1919 gått rykten om att Caruso skulle komma till Sverige.

Året därpå var Correns aprilskämt att Linköpings spårvägsfråga, beskriven som redan då en av stadens mest segslitna frågor, stod inför en lycklig lösning. Tidningen berättade att en före detta linköpingsbo, Charles August Swanson donerat 2 miljoner dollar till spårvagnsprojektet i sin gamla hemstad. Donatorn sades äga en guldgruva i Mexiko.

Correns aprilskämt 1950 handlade om att ASJ, AB Svenska Järnvägverkstäderna, byggt en flygande turistbuss med plats för 40 passagerare. De hopfällbara lättmetallvingarna fastgjordes vid färd på landsväg tätt utmed bussens sidor.