Vägen fram till kommunens mål att bli koldioxidneutrala är kantad av en rad politiska förslag – stora som små. Ett av de mest spektakulära är Centerpartiets vilja att investera i minusutsläpp.
Läs mer: (C): Så ska Linköping klara miljömålet
Tekniken som partiet vill satsa på kallas "Bio-energy with carbon capture and storage", eller BECCS. Enkelt förklarat innebär det att förbränna biomassa (till exempel energigrödor eller restprodukter och avfall från jord- och skogsbruk) och lagra utsläppen i marken eller havet. När biomassan har vuxit har den genom fotosyntes tagit upp koldioxid ur atmosfären vilket innebär att när den lagras har koldioxid tagits från atmosfären utan att någon ny har tillförts. För att nå målet att hålla jordens temperaturökning under 2 grader, som antogs i Parisavtalet, har bland annat FN:s klimatpanel IPCC beräknat att minusutsläpp krävs samtidigt som förbränningen av fossila bränslen kraftigt minskar. Nu vill Centerpartiet i Linköping att en testanläggning för BECCS placeras i Linköping.
– Vi behöver göra mer än att bara minska utsläppen, man måste också ta hand om de utsläpp som redan har gjorts, säger kommunalrådet Muharrem Demirok (C).
Förslaget är en del av Centerpartiets nationella satsning på totalt 3,4 miljarder på tekniken, som också innefattar CCS – en teknik som lagrar koldioxiden när den produceras men inte fångar in annan från luften.
– Den nationella satsningen innehåller både pengar och skattereduktion, på lokalt plan har vi en pott med pengar på 40-50 miljoner kronor per år för ny teknik. I ett initialt skede kommer den säkert inte betala tillbaka sig de första åren och därför kommer man att behöva använda offentliga medel också, säger Muharrem Demirok.
BECCS-tekniken är relativt ny och obeprövad i större skala. Men det finns just nu fungerande anläggningar i USA och koldioxidlagring har testats framgångsrikt i bland annat Norge.
– Tekniken finns och den fungerar, det här är inte science fiction. Det som behöver göras är att starta med en mindre anläggning och sedan skala upp den. Vi har varit noggranna med att inte föreslå tekniker som ligger långt fram i tiden, för det här måste göras ganska snabbt, säger Muharrem Demirok.
Någon exakt summa för vad det skulle kosta kan inte Demirok säga just nu men han säger att de nationella och lokala anslagen skulle räcka gott och väl till att börja med.
– Kompetens för detta finns redan i länet så det här är något som man skulle kunna starta upp ganska snabbt. Jag kan tänka mig att vi, efter ett majoritetsskifte, skulle kunna fatta ett beslut och se över förutsättningar och påbörja arbetet så att en anläggning kan vara på plats runt 2020-2021.
Han påpekar dock att tekniken med minusutsläpp inte räcker på egen hand för att nå klimatmålet – utsläppen måste minska samtidigt.
– Vi måste jobba med båda parallellt. Det spåret som vi är inne i just nu räcker definitivt inte, säger Muharrem Demirok.
Miljöpartiet ställer sig mer försiktiga till förslaget om en BECCS-anläggning.
– Det viktigaste är att vi fortsätter göra rejäla utsläppsminskningar. Det finns få framgångsrika projekt med BECCS och risken är att man tänker "vad bra, då behöver vi inte göra någonting annat". Det är viktigt att vi ställer om samhället och ställer om till förnybar energi, ställer om våra transporter, vår mat och hur vi konsumerar, säger kommunalrådet Rebecka Hovenberg (MP).
Efter valet, när förslaget ska diskuteras, vad kommer ni säga då?– Vi kommer inte säga tvärt nej, men vi kommer att ställa krav på att det faktiskt kommer att innebära rejäla koldioxidminskningar. Vi behöver göra en ordentlig undersökning innan man drar igång ett sådant här projekt – vad har det för potential och vad skulle man kunna göra för pengarna annars?