Det visar Jordbruksverkets nya rapport om hur Livsmedelskonsumtionen har ändrats de senaste femtio åren. Många siffror är kanske vad man kan vänta sig: att vi importerar mer mat, särskilt efter EU-inträdet; att vi köper mer färdigt bröd och mindre mjöl: att vi har fått en mängd helt nya produkter och att hälsotänkandet har ökat.
Men det visar sig också att stadsbor äter mer grönsaker och dricker mer alkohol än landsortsbefolkningen – som dock äter mer kött än stadsborna. Och även om olika globala trender påverkar matvanorna så visar rapporten att det som är historiskt typiskt för olika länders matvanor också är en viktig faktor i dag.
Vi har mer att välja på. Fler märken av samma produkt, en rad nya produkter och importvaror från fler länder. Tillgängligheten på säsongsvaror har också ökat.
Vi har bättre ekonomi i dag än för femtio år sedan, och det är en anledning till att vi köper dyrare mat, som kött. Just köttkonsumtionen har ökat med 70 procent sedan 1960, trots att konsumenternas kunskap har ökat om köttkonsumtionens effekter på djurvälfärd, klimat- och miljöeffekter. Särskilt har vi ökat konsumtionen av fjäderfäkött, tretton gånger mer än 1960.
Att vi har bättre ekonomi leder också till att den andel av hushållets utgifter lägger på mat har minskat. I dag lägger vi tolv procent av utgifterna på livsmedel och alkoholfria drycker, det var 18 procent 1980.
Under senare år har matvanorna förbättrats, men rapporten visar ändå att många svenskar fortfarande äter för lite fullkorn och kostfiber och för mycket mättat fett och socker. De yngre är sämst: mindre frukt och grönt, mer pasta och läsk. Kvinnor är mer kostmedvetna men särskilt de unga äter sämre, med för lite D-vitamin och järn. Män äter mindre socker men dricker mer alkohol.
Vi köper mer mat numera, men också mat med mer energi. Både mäns och kvinnors medelvikt har ökat de senaste åren. Andelen överviktiga vuxna har fördubblats de senaste 20 åren.
Andelen vuxna med fetma har ökat från 11 procent till 14 procent mellan 2004 och 2013. Olika studier visar att 15-20 procent av barnen är överviktiga och tre-fem procent kan betraktas som feta.
– Cirka en miljon svenskar är så pass överviktiga att de riskerar sin hälsa, skriver Jordbruksverket.
Råvarorna är ungefär de samma som för 50 år sedan, men de är mer förädlade. Konsumtionen av mjöl, potatis och strösocker har minskat, men vi köper mer pommes frites, läsk, godis, sylt och färdiglagad mat. Minskningen i sockerkonsumtion beror antagligen på att vi inte använder lika mycket till inläggningar, saft, sylt och bakning i hushållen längre.
För den totala sockerkonsumtionen har inte minskat. Köper vi mindre rent socker, så köper vi desto mer choklad och konfektyrvaror (mer än dubbelt så mycket som 1960), och läsk förstås.
Även konsumtionen av chips har ökat konstant sedan 1960-talet, då den var relativt blygsam. Vi köper också mycket mer corn flakes, popcorn, ostbågar och liknande som nådde sin konsumtionstopp 2010.
Svenskarna äter allt mer ute – 175 måltider per år. Främst är det fastfoodmaten som ökar, och dit räknas hamburgerkedjor och kaféer. De serverar 27 procent av våra utemåltider. Kommersiella restauranger svarar för 26 procent och skolor och barnomsorg för 15 respektive 14 procent.
Jordbruksverket siar om framtiden: vi kommer att fortsätta att öka vår konsumtion av kött, grönsaker, frukt, och ägg, mer smör och grädde men använda allt mindre mjölk.