"Det vi gör just nu är att ta det till en 'first in human'-studie, så det blir första gången det används direkt i hjärnan", säger Shirin Ilkhanizadeh om var man befinner sig i den snåriga process som det innebär att ta fram ett medel som ska användas på människors hjärnor under operation.
– Det här är min baby.
Det blir kanske oundvikligen så man ser på en kedjemolekyl efter 20 års enträgen forskning? Historien om hur Shirin Ilkhanizadeh och hennes kollegor upptäckte den unika atomstrukturen som Mjärdeviföretaget Celluminova nu patenterat är som hämtad ur en film. Och snart kanske denna molekyl kommer att hjälpa människor med hjärntumörer världen över.
Men vi tar det från början.
43-åriga Shirin Ilkhanizadeh började sin akademiska bana på KTH i Stockholm. Hon skulle bli civilingenjör i elektroteknik var tanken, men efter ett par kurser i biomedicin fick hon upp ögonen för det här med stamceller.
– Det var ett ganska nytt koncept då, och det var väldigt fascinerande att en cell kan bli vilken cell som helst.
Så med ingenjörsexamen avklarad gick hon raskt vidare till en doktorandtjänst inom neurobiologi på Karolinska institutet. Ett av projekten hon ägnade sig åt där gick ut på att försöka hitta en molekyl som lyser upp när den binder till stamceller i hjärnan. Forskningen bedrevs som ett samarbete mellan Karolinska institutet och Linköpings universitet, som hade ett labb för att ta fram just sådana molekyler som man var ute efter.
– Så jag testade jättemånga, 30-40 stycken. Ingenting funkade, och jag höll på i flera år. Sen var det faktiskt den sista molekylen jag skulle testa. Det här låter som att det inte är sant, säger hon med ett skratt och förklarar vidare:
– Jag skulle disputera inom ett år, jag var trött på det här projektet. Ingenting hade funkat och vi hade testat så många molekyler, så jag sa: "jag testar den här, men efter det är jag klar, för då vill jag fokusera på mina andra projekt". Så går jag fram till mikroskopet, och de här jättefina cellerna lyser. Så då sprang jag till min handledare och sa: "du måste komma och kolla, de lyser!".
I början gjorde Shirin Ilkhanizadeh allt själv – från att stå i labbet till att prata med investerare. Idag är de fler som hjälps åt i företaget. En av dem är Cassandra Stens, produkt- och marknadschef, som bland annat analyserar vilken försäljningspotential man har i olika delar av världen.
Efter det Hollywoodaktiga ögonblicket blev nästa steg att testa om molekylen kunde användas för att lysa upp de cancerstamceller som finns i den allvarligaste formen av hjärntumörer.
– Det funkade såklart också.
Den här upptäckten blir början på något större. Företaget Celluminova bildas med säte i Linköping, och patent börjar sökas. Efter sin doktorsexamen flyttar Ilkhanizadeh till San Francisco i USA för att fortsätta forska, men hennes "baby" – den där speciella molekylen – finns kvar i tankarna. När fem år har gått återvänder hon till Sverige och börjar jobba på Astra zeneca, men blir snart ombedd att ta över vd-posten för det Linköpingsbaserade bolag hon själv varit med och grundat. Dessvärre saknar det då helt pengar.
– Men jag hade ju sett hur väl det funkade och såg potentialen, jag hade studerat hjärntumörer och cancerstamceller och lärt mig så otroligt mycket. Och så såg jag den här molekylen som vi hade tagit fram. Så det var verkligen såhär att: "jag måste göra det här, vi kör utan lön så ser vi vart det bär!", säger Ilkhanizadeh.
"Vi hade inga pengar i bolaget alls då", säger Shirin Ilkhanizadeh om sin första tid som vd för Celluminova. I nio månader jobbade hon utan lön, med förhoppningen om att arbetet skulle bära frukt.
Det dröjde nio månader innan hon kunde ta ut sin första lön som vd. Sedan dess har den ekonomiska situationen förbättrats, och företaget är numera tillräckligt finansierat för att kunna ha fyra anställda med lön. De anställda sitter dels i företagsinkubatorn Leads lokaler i Mjärdevi, och dels i Stockholm. Molekylen som hela verksamheten kretsar kring har paketerats i en produkt som kallas Gliostem. Den har i dagsläget testats på cirka 120 prover från hjärntumörer med lovande resultat, säger vd:n. Målet är att kunna börja testa den under operation på levande patienter år 2026.
Gliostem är tänkt att användas så att det stryks på den del av hjärnan där en tumör suttit. Genom ett mikroskop kan läkaren som opererar se var nånstans det lyser. På de platserna vet man då att det finns ansamlingar av en den speciella sorts cancerceller som befinner sig i gränslandet mellan tumör och vanlig hjärnvävnad, och som Gliostem-molekylen binder till. De här ansamlingarna kan sedan skäras bort.
Behandlingen som den ser ut idag är en kombination av operation, strålning och kemoterapi, men man saknar medel för att tydligt synliggöra cancerstamceller och områden i utkanten av tumören som också bör tas bort.
Forskning visar att ju större del av cancern som skärs bort, desto längre liv tenderar patienten att få efter operationen. Förhoppningen är därför att man genom att använda Gliostem ska öka de cancerdrabbades chanser att överleva längre genom att ta bort de i dagsläget "osynliga" cancercellerna.
– Hundra procent av patienterna får återfall, och det är just de här cellerna som bidrar till återfall och är tumördrivande. Det är fortfarande viktigt att ta bort de stora tumörbulkarna, som ibland kan var stora som en näve, men har du kvar de här cellerna så kan de fortfarande återskapa tumörer. Och ju flera av dem du tar bort, desto längre blir överlevnaden, och chansen ökar för att återfallet kommer senare.
"Forskningen var jag övertygad om, men kan vi driva det här som ett bolag?". Det var den frågan Shirin Ilkhanizadeh ställde sig när hon började som vd för Celluminova. Svaret blev så småningom "ja". Till en början fick de stöd av företagsinkubatorn Lead, som nu gett dem en "guldsko". Den symboliserar att företaget vuxit till en punkt där de klarar sig själva och kan "sparkas ut".
Den värsta formen av hjärntumörer, så kallade grad IV-tumörer, drabbar ungefär en av 30 000 personer per år. Cirka 300 svenskar får diagnosen årligen. Det kan jämföras med exempelvis diabetes, som drabbar runt en av 14 vuxna i Sverige.
Även om det inte går att mäta värdet av ett människoliv, måste Shirin Ilkhanizade som vd ändå se till att man kan få lönsamhet i företagets affär.
Hur kommersialiserar man en produkt som används mot en åkomma som trots allt drabbar så pass få personer?
– När du väl blir standard of care så börjar alla använda det, för det finns inte nåt annat du kan göra för de här patienterna. Med en ny produkt kan man tänka att "det här är jättevanligt", men du kanske bara kan penetrera en eller två procent av marknaden. Här tror vi verkligen att vi kan ta en väldigt stor del av marknaden, säger Ilkhanizadeh.
För den som drabbas av den typ av hjärntumör som hon och hennes företag riktar in sig mot är framtidsutsikterna dystra – med dagens behandling överlever hälften av patienterna bara drygt 14 månader efter att ha fått en diagnos. Forskningen som byggt Celluminova vilar på insatser från människor som tyvärr själva inte lär få dra nytta av den.
– Vi är så tacksamma att folk är beredda att i den här chocken ändå säga: "vi vill vara med i den här studien". Och drivkraften har alltid varit att hjälpa de här patienterna, att ge dem lite längre tid och bättre överlevnad under den tiden. Det är så mycket värt. Allt det gör att man drivs extra hårt. Det är hemskt, men man drivs av det.