Växande antal elever ger behov av fler skolor

– Vi behöver både bygga nytt och till, säger barn- och ungdomschefen Lars Rejdnell.

En arbetsgrupp med ledamöter från Barn- och ungdomsnämnden har tillsammans med tjänstemän från utbildningskontoret under 2012 arbetat med frågan om förändringar av nuvarande skolorganisation i Linköpings kommun. En elevprognos säger att antalet elever inom förskolan kommer att öka med 1000 platser under de närmaste fem åren och med 1800–2000 grundskoleplatser.

Lägg till det att allt fler elever i årskurs 7–9 väljer att söka plats på centrala skolor med profiler.

– Arbetsgruppen har jobbat med en rad punkter men prio ett är att vi måste möta upp behovet genom att skapa tillräckligt antal platser, säger Lars Rejdnell.

En enig Barn- och Ungdomsnämnd sa i förra veckan ja till arbetsgruppens förslag till åtgärder i för- och grundskola för den närmaste femårsperioden. Bland inriktningsbesluten finns:

* En utbyggnad av Kungsbergsskolan för att skapa nya 7–9-platser och en ny större idrottshall,

* En omvandling av Tanneforsskolan till en större F-6 skola alternativt större förskola,

* En flytt av verksamheten i Kungsbergshallen till ny större idrottshall i Kungsbergsskolan,

* En byggnation av ny 7–9 skola i centralt läge och/eller anslutning till någon central gymnasieskola.

Var ska man få plats för en ny 7–9-skola centralt?

– Vi tittar på Elsa Brändströms skola som ett alternativ. Men det kräver förstås både om- och tillbyggnad. Även Folkungaskolan, Katedralskolan, Kunskapsgallerian finns med i bilden.

En annan punkt på förslagslistan är en ny skolorganisation för Malmslätt och Tokarp med inriktning på en F-6 skola och en 7-9 skola. En ny skola i Södra Ekkällan finns också med liksom en översyn av verksamheten i Ljungsbroskolan och Ljung skola med utgångspunkt i skolornas kapacitet och kvalitéer och områdets behov av nya förskoleplatser.

Vidare föreslås Utbildningskontoret att ta fram underlag för byggnation av en ny skola i Vallastaden samt att i samband med arbetet att ta fram nya centrala 7–9-skolor, tydligare analysera elevers val och önskemål. Det senare som ett av underlagen för hur kommunens framtida högstadieorganisation kan planeras och formeras.

– Det här är förslag och inriktningsbeslut tar inte alltid den väg som man från början trodde, säger Lars Rejdnell.