Vävskolan gjorde även flickor välkomna på Ljungstedtska

I mitten av 1800-talet var Ljungstedtska skolans lokaler vid Djurgårdsgatan, vilka skolan haft sedan starten 1824, såväl nedgångna som för trånga. Skolans direktion beslöt då att uppföra ett nytt skolhus på en tomt staden upplåtit invid Kungsgatan. Ljungstedtska skolan utgjorde då stadens folkskola för gossar.

Höstterminen 1858 flyttade Ljungstedtska skolan in i den av skolan bekostade nya byggnaden på Kungsgatan 33. För ritningarna svarade arkitekten C E Ferngren, Skolan byggdes om 1912 efter Axel Brunskogs ritningar. Bild från 1930.

Höstterminen 1858 flyttade Ljungstedtska skolan in i den av skolan bekostade nya byggnaden på Kungsgatan 33. För ritningarna svarade arkitekten C E Ferngren, Skolan byggdes om 1912 efter Axel Brunskogs ritningar. Bild från 1930.

Foto: Östergötlands museum

Linköping2024-04-06 13:00

Vår stad

Den nya byggnaden togs i bruk hösten 1858. Förutom lärosalar inrymde den ett biblioteksrum och en bostad för skolans föreståndare. Hösten 1858 undervisade skolans fyra lärare 121 gossar.

Hösten 1865 delades eleverna upp i två småskole- och fyra folkskoleklasser, alla med en egen lärare. Linköpings snabba befolkningstillväxt på 1870-talet ledde till ett ökat antal elever och att fler lärare behövde anställas. Kombinerat med husbygget gjorde detta att Ljungstedtskas ekonomi blev alltmer ansträngd. En viss lättnad skedde 1874 när domkyrkoförsamlingen tog över ansvaret för småskolan.

undefined
Den rättrådige domprosten C V Linder tog strid för att domkyrkoförsamlingen skulle ta över gossarnas folkskoleundervisning från Ljungstedtska skolan, trots att församlingen därmed fick ökade kostnader.

Hösten 1881 tillträdde domprosten C V Linder som ordförande för Ljungstedtska skolan. Han konstaterade att skolan enligt sitt reglemente skulle vara en ”lägre teknisk skola” och inte, som den då var, stadens folkskola för gossar. Linder drev att församlingen, precis som lagen föreskrev, skulle ta över ansvaret för folkskolan. Förslaget fick kraftig kritik då det skulle innebära att kostnaderna flyttas från avkastningen av skolans tillgångar till skattekollektivet. Det blev en veritabel strid med hätska insändare i pressen. Debatten pågick under hela 1880-talet.

Först från höstterminen 1891 tog domkyrkoförsamlingen över det ansvar som den enligt folkskolestadgan haft ända sedan 1842.

Först därefter kombinerades den teoretiska undervisningen på Ljungstedtska skolan med undervisning i träslöjd och från höstterminen 1891 även metallslöjd. 1908 slogs verksamheten samman med Linköpings Tekniska Aftonskola. I den sammanslagna skolan, som kallades Ljungstedtska Tekniska Yrkesskolan, gavs gossar i åldern 14–18 år yrkesutbildning till trä- och metallarbetare samt målare. Dessutom tillkom en vävskola, vilket medförde att skolan öppnades för flickor.

undefined
När Ljungstedtska skolan kommunaliserades 1949 fick skolan tillgång till lokalerna som ALKA just lämnat på Drottninggatan 20-22. Där utbildades bland annat målare, bilmekaniker och möbelsnickare. Bild från 1964.

År 1921 startade staden en lärlingsskola för snickeri- och metallarbetare samt för handels- och kontorsarbete. Den kom att samverka med, för att senare gå upp i, Ljungstedtska skolan.

Ljungstedtska skolan fick i lågkonjunkturens 1930-tal ekonomiska problem. Det ledde till att Ljungstedtska skolan för 75 år sedan, sommaren 1949, kommunaliserades. Staden köpte samtidigt skolbyggnaden på Kungsgatan 33. Köpeskillingen blev till en stiftelse vars avkastning går till verksamheten och till premier.

undefined
1908 inreddes en snickerilokal i bottenvåningen i skolhuset på Kungsgatan 33. Först då kunde Ljungstedtska skolan leva upp till reglementets krav på att ge gossar en yrkesutbildning. Bild från 1928.

Fortsättning följer nästa lördag

Källa Siv Sandberg: Ljungstedtska skolan, 1974.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!