Norsen är en baktalad fisk. Redan på 1600-talet användes nors i betydelsen dumbom, och uttrycket "skapt som en nors" har hängt med sedan 1853 då Zakarias Topelius uttryckte sig så i Fältskärns berättelser.
Men norsen är viktig. Inte som mat på tallriken, men väl som basföda för en massa andra fiskarter.
– Kan vi få norsen att växa till ordentligt i Roxen igen kan vi på sikt även få tillbaka arter som öring och harr. Dem fanns det rikligt av förr men nu är de helt borta, säger Åke Wester, som bott nära Roxen i hela sitt liv och är starkt engagerad i frågan.
Skarven är ett av hoten mot norsen, vattenkraftverken i Svartån och Motala ström ett annat. Svartåfors kraftstation har varit i drift sedan 1919 och sedan dess har vattnet runnit i en grävd, djup fåra som inte lämpat sig för norsens lek.
Den gamla flodfåran som löper parallellt är däremot perfekt – men den har varit torrlagd i 98 år, förutom några dagar ibland när vårfloden varit extra kraftig. Men vid en högtidlig ceremoni öppnade Tekniska verkens vd Anders Jonsson den gamla dammluckan och nu rinner 500 liter vatten i sekunden åter den vägen.
Tekniska verken förlorar lite pengar på att låta vattnet rinna "fel" väg, förbi turbinerna.
– Men det känns helt rätt att göra det här. Kan vi underlätta för norsen är det verkligen glädjande, kommenterar Jonsson.
Åke Wester har kämpat för det här länge och är glad – men inte nöjd.
– Det här är bara ett första steg, ett provisorium. På sikt vill vi i vattenråden att det byggs vattenvägar förbi kraftverken, på samma sätt som Tranås Energi gjort i Tranås.
Vattenvägar skulle bland annat göra det möjligt för den utrotningshotade ålen att vandra ut till Östersjön och vidare mot Sargassohavet för att leka.
– 70 procent av ålarna dör när de passerar ett kraftverk. Efter tre kraftverk finns det inte en levande ål kvar. Och det finns 14 kraftverk i Motala ström och Svartån, säger Åke Wester.
Vattenråden vid Roxen håller på att utreda frågan om vattenvägar och Åke Wester tror att det blir verklighet, trots att varje vattenväg kostar flera miljoner kronor att anlägga
– Det är absolut möjligt att lösa. Tekniska verken och kommunen bör bekosta det här, med hjälp av pengar som finns att söka på olika håll. Det här är ett gammalt miljöbrott som det är dags att sona.
Vd Anders Jonsson uttrycker sig försiktigt.
– Det är ju en utredning på gång och vi kommer att ha en dialog kring det här. Sedan får vi se var vi lägger vårt krut.