NĂ€r vattnet vĂ€llde ut pĂ„ golvet i receptionen stavade det katastrof för museet. De skulle bli tvingade att sanera och allra mest förödande, stĂ€nga igen under flera veckor av högsĂ€song. Men inget ont som inte för nĂ„got gott med sig. I samband med försöket att lokalisera den felande sprinklerledningen kunde arkeologer studera jordlagren pĂ„ borggĂ„rden och kanske mest spĂ€nnande ââslottets grund.
Innan slottet fick den hÀstskoform den har idag stod ett fristÄende försvarstorn i hörnet nÀrmast domkyrkan. Tornet byggdes nÄgon gÄng pÄ 1280-talet i det dÄ moderna byggmaterialet tegel och det Àr grunden till denna som nu Äter sett dagens ljus. Tornet var fem vÄningar högt och bottenvÄningens vÀggar var 1,5 meter tjocka. PÄ 1580-talet byggde Kung Johan III samman tornet med resten av slottet.
ââJag blev vĂ€ldigt glad nĂ€r vi skulle fĂ„ möjligheter att studera grunden men samtidigt blev jag orolig för de trĂ€balkar frĂ„n 1400-talet som fullkomligt simmade i vatten, sĂ€ger Ann-Charlott Feldt, arkeolog pĂ„ Ăstergötlands museum.
I utgrÀvningarna fann man bland annat att borggÄrden tidigare legat en meter lÀgre Àn den gör idag. Arkeologerna fann Àven brÀnda rester av trÀ som de tror varit en del av byggstÀllningen som anvÀndas vid uppförandet av tornet.
Nu vĂ€ntar Ann-Charlott Feldt pĂ„ resultaten av de jordprover hon skickat till analys. â Jag hoppas att vi ska kunna se hur miljön pĂ„ borggĂ„rden har varit innan tornet byggdes. Var det öppet? Var det fullt av vĂ€xter eller djur? Stod folk och pinkade i hörnen? Det Ă€r massor man skulle kunna fĂ„ reda pĂ„, sĂ€ger Ann-Charlott Feldt.