Fenomenet "exposegrupper", dÀr barn och unga sprider jÀmnÄrigas nakenbilder, Àr vanligt i Linköping. Det menar Kajsa Rietz, generalsekreterare pÄ Novahuset. "Det Àr otroligt, otroligt mÄnga", sÀger hon och syftar till antalet grupper som finns.
Molnen ligger tunga över VĂ€stra vĂ€gen nĂ€r Kajsa Rietz, generalsekreterare pĂ„ Novahuset, tar emot pĂ„ Föreningshuset FontĂ€nen. Ămnet som hon vill belysa genom vĂ„rt möte Ă€r liksom himlen grĂ„tt â det handlar nĂ€mligen om det vĂ€xande fenomen dĂ€r barn och ungas nakenbilder fĂ„r spridning i grupper pĂ„ sociala medier.
â Det Ă€r nĂ„gonting som Ă€r vĂ€ldigt nĂ€rvarande i barn och ungas vardag.
NÀr Kajsa Rietz, generalsekreterare pÄ Novahuset, Àr ute och besöker skolor brukar hon prata om vikten av att inte vara en "passiv ÄskÄdare" i de grupper som sprider nakenbilder. Att följa och vara med i grupperna ger brÀnsle pÄ elden, framhÄller hon, vilket leder till att de lever kvar.
Kajsa Rietz berÀttar att det finns stora grupper, pÄ framför allt Snapchat, som riktar sig mot specifika stÀder. DÀrtill finns det grupper för enskilda stadsomrÄden, skolor och klasser. Hur mÄnga som finns i Linköping varierar frÄn dag till dag, menar hon.
â De gĂ„r snabbt att starta, de gĂ„r snabbt att ta bort. Det kan variera allt frĂ„n 20 till 100 grupper, men det Ă€r dĂ€romkring hela tiden.
Som generalsekreterare för Novahuset, som pÄ olika sÀtt jobbar mot sexuellt vÄld, Àr hon ofta ute och pratar med skolklasser. "Exposegrupper" kommer ofta upp för samtal redan i Ärskurs fyra. FrÄn Ärskurs sex och uppÄt nÀmns det nÀstan alltid, menar hon.
â Det rĂ€cker med att vi pratar om naket pĂ„ nĂ€tet sĂ„ pratar eleverna om exposegrupper.
Att fenomenet har krupit ner i Äldrarna beror nog delvis pÄ att barn i dag fÄr tillgÄng till telefoner och sociala medier vÀldigt tidigt, tror Kajsa Rietz.
â De Ă€r vĂ€ldigt avancerade i sitt anvĂ€ndande tidigt och dĂ„ Ă€r det klart att ocksĂ„ brottslighet gĂ„r ner i Ă„ldrarna.
För att sprida andra barns nakenbilder Ă€r ett brott. Det vill hon vara tydlig med â och det lyfter hon ocksĂ„ nĂ€r hon Ă€r ute pĂ„ skolor och Ă€mnet dyker upp.
â Det Ă€r vĂ€ldigt problematiskt, sĂ€ger hon och fortsĂ€tter:
â Det hĂ€r Ă€r nĂ„gonting som barn pĂ„ nĂ„got sĂ€tt faller in i, för det Ă€r helt normaliserat för dem. För dem Ă€r det sĂ„ hĂ€r det Ă€r.
Kajsa Rietz, generalsekreterare pÄ Novahuset, menar att det oftast Àr barn som utsÀtter andra barn för brott pÄ nÀtet. "Det Àr sÄ viktigt att prata med barn i sin nÀrhet bÄde om att 'om du blir utsatt av nÄgonting, prata med mig', men ocksÄ tydliggöra grÀnser för barn sÄ att de inte utsÀtter andra", sÀger hon.
Kajsa Rietz berÀttar att det framför allt Àr egentagna bilder som cirkulerar i denna typ av grupper, men Àven AI-genererade bilder och sexuell ryktesspridning förekommer.
â Allt för att skada den utsatta personen, konstaterar hon och tillĂ€gger:
â Det kan vara vĂ€ldigt förödande för en person. Man mĂ„r ofta ganska dĂ„ligt nĂ€r man har blivit utsatt för det hĂ€r.
SjĂ€lva tagandet av en nakenbild kan för mĂ„nga uppfattas som en hĂ€rlig stund, menar Kajsa Rietz. Att utforska sin sexualitet fysiskt, öga mot öga, kan innebĂ€ra mycket press â man ska trĂ€ffa nĂ„gon, förĂ€ldrar eller syskon ska inte komma in och störa, man ska enligt samhĂ€llets normer vara smal...
â Sedan jĂ€mför man det nu. Dels lever barn och unga en stor del av sina sociala liv online, dels upplevs det ocksĂ„ som att man har mycket mer kontroll nĂ€r man tar en bild för man kan vĂ€lja vinkel och man kan till och med redigera.
NÀr bilden fÄr ovÀlkommen spridning omvandlas kÀnslan till nÄgot negativt, menar Kajsa Rietz. Att fÄ barn att förstÄ problematiken kring nakenbilder, innan de hamnar i den situationen, Àr vuxnas ansvar.
â Det mest problematiska hĂ€r Ă€r att vuxenvĂ€rlden Ă€r sĂ„ ovetande om det hĂ€r fenomenet och problematiken kring det.
Att som förĂ€lder inse att ens barn utsĂ€tter andra barn Ă€r tufft, men det gĂ„r enligt Kajsa Rietz, generalsekreterare pĂ„ Novahuset, att förebygga. "SĂ€tter vi tidiga grĂ€nser och Ă€r tydliga med vad som Ă€r okej och inte, och jobbar systematiskt med det hĂ€r â bĂ„de förĂ€ldrar, skola och fritidssysselsĂ€ttning â kan vi förĂ€ndra", sĂ€ger hon.
Det Àr som förÀlder viktigt att föra en konstant och nyfiken dialog om internet med sina barn, sÀger hon.
â MĂ„nga förĂ€ldrar har sagt till sina barn att "du fĂ„r inte skicka nakenbilder" och det Ă€r ju fint att man tĂ€nker att det rĂ€cker, men det gör det absolut inte.
Om man inleder samtalet med ett förbud, dÀr man tydliggör att de inte fÄr skicka nakenbilder, Àr risken att barnen inte vÄgar be om hjÀlp om de vÀl hamnar i situationen dÀr de blivit uthÀngda, sÀger Kajsa Rietz. Det viktigaste att sÀga till sina barn Àr i stÀllet att de ska komma till en och berÀtta om nÄgot blir fel, oavsett vad de har gjort.
Hon anser det ocksĂ„ vara viktigt att sĂ€tta tydliga grĂ€nser â och det mĂ„ste man vara tidig med.
â Man mĂ„ste dels tĂ€nka pĂ„ att ens barn, om de blir utsatta, ska komma till en, men man mĂ„ste ocksĂ„ tĂ€nka pĂ„ att ens barn inte ska utsĂ€tta andra. DĂ„ mĂ„ste man visa de hĂ€r grĂ€nserna tydligt för barnet, sĂ„ att barnet sedan inte utsĂ€tter andra.
Kajsa Rietz, generalsekreterare pÄ Novahuset, menar att det Àr viktigt att som vuxen sÀtta grÀnser. Barn ska inte sjÀlva behöva komma pÄ att det Àr problematiskt, och olagligt, att sprida andras nakenbilder pÄ sociala medier. "Det Àr vuxnas ansvar och det ansvaret behöver vuxna runt omkring barn ta. Det kan vi inte tÀnka att barn sjÀlva ska komma pÄ", sÀger hon.
Hur mycket koll ska man ha pÄ sina barns sociala medier?
â Man ska ha koll utifrĂ„n att man ska ha bra samtal med sina barn, man ska stĂ€lla nyfikna frĂ„gor och man ska vara aktiv med dem.
NÀr det gÀller internet gÄr det inte att "kontrollera sig ur", framhÄller Kajsa Rietz. Det finns alltid sÀtt att ta sig bort frÄn kontrollen.
â SĂ„ fort du som förĂ€lder kĂ€nner att du har kontroll och att du vet, dĂ„ har du ingen aning.
Hon fastslÄr:
â Du ska hela tiden fortsĂ€tta frĂ„ga, fortsĂ€tta prata med dina barn.