Molnen ligger tunga över Västra vägen när Kajsa Rietz, generalsekreterare på Novahuset, tar emot på Föreningshuset Fontänen. Ämnet som hon vill belysa genom vårt möte är liksom himlen grått – det handlar nämligen om det växande fenomen där barn och ungas nakenbilder får spridning i grupper på sociala medier.
– Det är någonting som är väldigt närvarande i barn och ungas vardag.
Kajsa Rietz berättar att det finns stora grupper, på framför allt Snapchat, som riktar sig mot specifika städer. Därtill finns det grupper för enskilda stadsområden, skolor och klasser. Hur många som finns i Linköping varierar från dag till dag, menar hon.
– De går snabbt att starta, de går snabbt att ta bort. Det kan variera allt från 20 till 100 grupper, men det är däromkring hela tiden.
Som generalsekreterare för Novahuset, som på olika sätt jobbar mot sexuellt våld, är hon ofta ute och pratar med skolklasser. "Exposegrupper" kommer ofta upp för samtal redan i årskurs fyra. Från årskurs sex och uppåt nämns det nästan alltid, menar hon.
– Det räcker med att vi pratar om naket på nätet så pratar eleverna om exposegrupper.
Att fenomenet har krupit ner i åldrarna beror nog delvis på att barn i dag får tillgång till telefoner och sociala medier väldigt tidigt, tror Kajsa Rietz.
– De är väldigt avancerade i sitt användande tidigt och då är det klart att också brottslighet går ner i åldrarna.
För att sprida andra barns nakenbilder är ett brott. Det vill hon vara tydlig med – och det lyfter hon också när hon är ute på skolor och ämnet dyker upp.
– Det är väldigt problematiskt, säger hon och fortsätter:
– Det här är någonting som barn på något sätt faller in i, för det är helt normaliserat för dem. För dem är det så här det är.
Kajsa Rietz berättar att det framför allt är egentagna bilder som cirkulerar i denna typ av grupper, men även AI-genererade bilder och sexuell ryktesspridning förekommer.
– Allt för att skada den utsatta personen, konstaterar hon och tillägger:
– Det kan vara väldigt förödande för en person. Man mår ofta ganska dåligt när man har blivit utsatt för det här.
Själva tagandet av en nakenbild kan för många uppfattas som en härlig stund, menar Kajsa Rietz. Att utforska sin sexualitet fysiskt, öga mot öga, kan innebära mycket press – man ska träffa någon, föräldrar eller syskon ska inte komma in och störa, man ska enligt samhällets normer vara smal...
– Sedan jämför man det nu. Dels lever barn och unga en stor del av sina sociala liv online, dels upplevs det också som att man har mycket mer kontroll när man tar en bild för man kan välja vinkel och man kan till och med redigera.
När bilden får ovälkommen spridning omvandlas känslan till något negativt, menar Kajsa Rietz. Att få barn att förstå problematiken kring nakenbilder, innan de hamnar i den situationen, är vuxnas ansvar.
– Det mest problematiska här är att vuxenvärlden är så ovetande om det här fenomenet och problematiken kring det.
Det är som förälder viktigt att föra en konstant och nyfiken dialog om internet med sina barn, säger hon.
– Många föräldrar har sagt till sina barn att "du får inte skicka nakenbilder" och det är ju fint att man tänker att det räcker, men det gör det absolut inte.
Om man inleder samtalet med ett förbud, där man tydliggör att de inte får skicka nakenbilder, är risken att barnen inte vågar be om hjälp om de väl hamnar i situationen där de blivit uthängda, säger Kajsa Rietz. Det viktigaste att säga till sina barn är i stället att de ska komma till en och berätta om något blir fel, oavsett vad de har gjort.
Hon anser det också vara viktigt att sätta tydliga gränser – och det måste man vara tidig med.
– Man måste dels tänka på att ens barn, om de blir utsatta, ska komma till en, men man måste också tänka på att ens barn inte ska utsätta andra. Då måste man visa de här gränserna tydligt för barnet, så att barnet sedan inte utsätter andra.
Hur mycket koll ska man ha på sina barns sociala medier?
– Man ska ha koll utifrån att man ska ha bra samtal med sina barn, man ska ställa nyfikna frågor och man ska vara aktiv med dem.
När det gäller internet går det inte att "kontrollera sig ur", framhåller Kajsa Rietz. Det finns alltid sätt att ta sig bort från kontrollen.
– Så fort du som förälder känner att du har kontroll och att du vet, då har du ingen aning.
Hon fastslår:
– Du ska hela tiden fortsätta fråga, fortsätta prata med dina barn.