Corren har tidigare skrivit om Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och deras hot om vite mot kommunen. Utredningar kring utsatta barn måste slutföras mycket snabbare, enligt myndigheten. Regeln säger att en snabb bedömning ska göras inom 14 dagar efter att en så kallad orosanmälan har gjorts. Därefter ska en utredning vara slutförd inom fyra månader.
– I dag ligger Linköping långt efter. Av 700 pågående utredningar är 500 för sena, säger Niklas Borg (M) vice ordförande i socialnämnden.
Borg var ordförande under de två mandatperioder Alliansen hade majoritet. Problemet fanns även då, men har vuxit eftersom allt fler orosanmälningar görs. Till detta kommer problemet med att få tag på utbildad personal.
– Men majoriteten har ett ansvar och måste visa att det här är en prioriterad fråga. Den är, vill jag påstå, vår allra viktigaste fråga. Att värna de barn som kanske inte har något annat skydd.
Han säger sig sakna initiativ från majoriteten, även om de delar problembeskrivningen. Det enda sättet att hantera frågan nu är, enligt Borg, att politiskt peka ut vilka prioriteringar som måste göras. Då handlar det konkret om att dra ned på saker inom andra områden inom det sociala området.
– Det var bland det första jag gjorde när jag tillträdde som ordförande 2006. Det är inte roligt, men det måste göras.
Åtgärder som kan lämna tid till utredningar kan bland annat vara glesare uppföljningsbesök hos familjehemsplacerade barn och tvinga socialsekreterare på andra poster i kommunen att delta i bedömningsarbetet vid orosanmälningar.
Gör personal som tvingas till ett jobb, som de inte har kunskap om, verkligen att det blir bättre?
– I barnavårdsutredningar är man alltid minst två. I en sådan här situation får man se till att den som är rutinerad får stöttning av en medhandläggare. På det sättet frigörs fler erfarna krafter.
Koalitionen förväntas ge svar på frågorna vid kommunfullmäktiges februarimöte.