Kristina Sparreljung menar att Hjärt-Lungfonden spelar en avgörande roll för att främja svensk forskning på området.
Varje år drabbas omkring 10 000 människor av hjärtstopp. Av dessa överlever drygt 600, uppger Hjärt-Lungfonden.
Idag lever över två miljoner människor med en hjärt-kärlsjukdom och 1,3 miljoner med en lungsjukdom – enbart i Sverige. Hjärt-kärlsjukdom är världens vanligaste orsak till en för tidig död, berättar Hjärt-Lungfondens generalsekreterare Kristina Sparreljung. Hon menar dock att detta skulle gå att förändra. Vad som behövs är mer forskning och därigenom mer kunskap: såväl inom vården som bland allmänheten.
– Forskningen kan inte ta paus när det här drabbar så många människor. Det finns fortfarande mycket att ta reda på.
Det främsta målet med forskningen är att upptäcka människor med risk att drabbas, innan de faktiskt blivit sjuka, menar Sparreljung. Genom forskning kan nya behandlingsmetoder och diagnostik etableras, samtidigt som enklare sätt att upptäcka sjuklighet främjas.
– Forskning ger svar på problem, men vi måste hjälpas åt för att sprida kunskapen vidare.
Sparreljung framhäver vikten av utbildning i hjärt-lungräddning, och att känna till placeringen av närmaste hjärtstartare. Det kan vara livsavgörande.
Varje månad donerar över 40,000 privatpersoner till Hjärt-Lungfonden, däribland Gun Sparrhoff, som själv överlevde ett hjärtstopp. Men Gun är inte ensam om att ha fått hjärtstopp – många drabbas. Det är därför avgörande att omgivningen är medveten om den akuta insats som krävs.
– Varje sekund räknas. Det är en absolut död om man inte får hjälp att starta hjärtat igen.
När det kommer till hjärtstopp är tiden oerhört viktig. Att veta var närmaste hjärtstartare finns kan rädda liv.
För de som överlevt hjärtstopp finns en lösning för hantera situationen, om olyckan skulle vara fram igen. Kåge Säfström, kardiolog på Universitetssjukhuset i Linköping, berättar om livräddaren ICD. Från den implanterbara defibrillatorn, som placeras under det vänstra nyckelbenet, löper sladdar ner till hjärtat. Därmed finns möjlighet att utfärda extraslag eller stötar, som kan upphäva ett kritiskt läge.
– Den kan ladda upp till ungefär 800 volt, vilket kan jämföras med ett elstängsel. Det är hög spänning för att penetrera hela hjärtmuskeln snabbt, men det är samtidigt väldigt lite ström.
Vilka riskfaktorer finns?
– Människor med dålig hjärtfunktion löper ökad risk för hjärtstopp. Ju sämre vänster kammare är på att pumpa ut blod till kroppen, desto större är risken för att drabbas av detta.
Den vanligaste orsaken till försämrad hjärtfunktion är hjärtinfarkt. Säfström förklarar dock att det finns fler orsaker. Exempelvis kan en ökad benägenhet att drabbas av hjärtstopp gå i arv. Genom att identifiera genetiska mutationer kan utsatta erbjudas hjälp, innan katastrofen inträffar.
Kåge Säfström är hjärtläkare vid Linköpings universitetssjukhus.
Personer som redan överlevt hjärtstillestånd har alltid varit givna för behandlingen. Sedan dosorna blivit bättre och tillgängligheten större erbjuds de även till fler patienter, berättar kardiologen. Idag ges flest ICD:er till andra hjärtsjuka patienter, som riskerar en plötslig död.
– Ofta är det slumpen som avgör att hjärtstoppet inträffar i just det ögonblicket. Plötsligt tappar hjärtat rytmen.
Ordet hjärtstopp är dock missvisande, menar Säfström.
– Folk tänker att hjärtat har stannat, men det rör sig egentligen om ett cirkulationsstillestånd. Hjärtat rusar likt en skenande symaskin eller drabbas av ett totalt elektriskt kaos. Det pumpar inte ut blod, men det står inte stilla. Det är då ICD:n kommer in i bilden, för att bryta läget.