Klassiska nyårslöften är att sluta röka eller snusa, stressa mindre, dricka mindre alkohol, börja träna, ge mer tid till familjen, äta nyttigare och få ordning på ekonomin. Men vi lovar också sånt som att använda cykelhjälm, sluta svära, att byta jobb och våga säga nej till sånt vi inte vill göra.
Var femte kvinna och var åttonde man avger någon sorts nyårslöfte och de allra flesta, 70 procent, lovar något som har med hälsan att göra. Det visar forskningsprojektet Mitt nyårslöfte som startade inför förra årsskiftet av Stockholms och Linköpings universitet.
– Få studier har gjorts om nyårslöften, den här undersökningen är störst i Sverige, konstaterar Gerhard Andersson, professor i psykologi vid Linköpings universitet.
Mer än 1 000 personer har deltagit i den webbaserade studien, och nu, inför 2018, finns det möjlighet att anmäla sig igen. Deltagarna delas in i tre grupper som har fått olika mycket stöd för att klara av att hålla sina löften.
– Vi undersöker hur många som fullföljer sina löften i en grupp med mycket KBT-stöd som påminnelser, tips och råd; i grupp två med mindre stöd och grupp tre helt utan stöd. Frågan är vad som påverkar hur lätt det är att hålla sina nyårslöften.
Och resultatet?
– Det ska vi titta på nu. Vi vet alltså att många avger löften som handlar om hälsa på olika sätt. Vi vet också att ungefär en tredjedel av löftena innebär att man ska sluta med olika saker och två tredjedelar om att man i stället ska börja. Motionera, till exempel.
Många misslyckas, men det finns också de som klarar att hålla sina löften.
Har forskarna några tips att ge?
– För en del människor blir det lättare om man berättar om sina löften för andra. Då blir det en social press att inte bryta löftet. Å andra sidan kan den pressen innebära ett risktagande som får en att avstå från att ge några löften. Det är också bra att belöna sig själv när man klarar att hålla sitt löfte, och kanske att förändra gradvis.
Planering kan underlätta. Vi kan ordna vår miljö så att den påverkar oss i rätt riktning – en post it-lapp på kylskåpet är en påminnelse, att ta bort frestelser som skulle locka oss till avsteg är ett annat sätt.
– Handfasta tips, säger Gerhard Andersson. Människan är av naturen lat och att automatisera situationer underlättar.
Själv har Gerhard Andersson aldrig någonsin avgivit något nyårslöfte.
– Nej, aldrig. Det beror nog på att jag är universitetsmänniska och har haft jobbet indelat i vår- och hösttermin i 30 år. För mig blir det "nya tag" till hösten.
Här finns ett oplöjt forskningsfält.
– Ja, det vore intressant att titta på människors höstlöften. Det är mycket som sätts igång då, efter sommaren.
Och så ändrar han sig:
– Jag nog ändå ska lova en sak inför nästa år... att fortsätta åka skateboard. Är en sk "gubbskejtare" som precis nu ska åka iväg till Norrköping för årets sista skatesession