Beslutet om könsbekräftande vård vägs mot patientens stora lidande. Från 16 års ålder kan unga erbjudas att operera bort brösten samt få hormoner för att få en pubertetsutveckling som stämmer överens med ens könsidentitet. För att påbörja en behandling krävs diagnosen transsexualism. Unga kan få stopphormon, för att skjuta upp sin pubertet.
I Linköping är det Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken (Bup) som diagnostiserar och behandlar unga med könsdysfori och transsexualism. På Könsdysforimottagningen vårdas personer över 17 år – härifrån skickas remisserna till könsbekräftande kirurgi.
I ett lagförslag från hösten 2018 vill regeringen sänka åldersgränsen för kirurgiska ingrepp i könsorganen från arton till femton år. Men Region Östergötland har tagit ställning mot förslaget med hänvisning till den rättsliga och etiska aspekten.
– En ytterligare faktor handlar om fertilitet. De har oftast inte kommit till funderingar om att bli föräldrar, säger Karolina Gustavsson, överläkare vid Könsdysforimottagningen.
I Socialstyrelsens kunskapstöd från 2015 hänvisar man till forskning från 1960 till 2010 som beskriver tre utmärkande orsaker till ånger: Att personen tappat viktiga anhörigkontakter, en besvikelse på det kirurgiska resultatet och den mest laddade frågan:
– Var det inte rätt diagnos? Där blir det mer spekulativt, för vi vet att utredningsförfarandet har förändrats väldigt mycket sedan studien gjordes, idag läggs till exempel stor vikt vid anhörigkontakter, säger Gustavsson.
På Könsmottagningen i Linköping finns två kända fall av ångrare. Vanligare är att patienten ångrar sig under utredningen.
– Men vi betraktar inte dem som ångrare - utan man kanske kommer på att det är okej att leva med sin kropp, säger hon.
I dessa fall kan grunden till tveksamheter kring sin könsidentitet handla om andra saker.
– Man kanske inte landat i vem man är. Då ska man låta den processen ha sin gång. Sedan finns det en undergrupp där vi kan se att det handlar om att man inte har kommit underfund med sin sexualitet, säger hon.
Vad det innebär psykiskt att ångra sig är svårt att dra slutsatser om, då ånger är så individuellt. Hjälpen som erbjuds kan vara samtalsstöd och hjälp med nytt ansökningsförfarande till Socialstyrelsen. Hjälpen vid könsdysfori, även vid ånger, ingår i den vanliga patienttaxan med högkostnadsskydd.
Irreversibla konsekvenser på hormonbehandling är bröstutveckling, röstfördjupning och klitorisförstoring. Steriliseringskravet för att få ändra sitt kön juridiskt togs bort 2013. Sedan dess kan patienten välja att behålla sin livmoder eller inte. Men för att skapa en vagina måste testiklarna tas bort, och då är reproduktiva förmågan borta för alltid.
– De flesta vi utreder är inte intresserade av underlivskirurgi på grund av eventuella risker. Detta gäller framförallt transkillar, säger Åsa Lundberg, verksamhetschef på Bup.
Gunnar Kratz är professor och överläkare i plastikkirurgi. Han menar att könskorrigerande operationer i tidig ålder inte är lösningen, utan att ungdomarna blir sedda och bekräftade. Ur ett kirurgtekniskt perspektiv är det svårare att operera en patient under arton år, då kroppen inte är fullt utvecklad. Resultatet blir sämre, och kanske inte vad patienten hade önskat.
– Man kan idag skjuta upp puberteten, med minskat lidande som följd, och detta kan då vara ett bättre alternativ än att genomgå kirurgisk könsbekräftelse innan arton års ålder, säger Kratz.