Vanliga frågan till Pontus: Säljer du droger?

Succé vid schackbrädet världen över, men också förföljd av en oförblommerad rasism. ”Som svart står du lägst i rang vart du än kommer. Tack och lov är schackpubliken lite smartare och beter sig civiliserat”. Möt Pontus Carlsson, schackproffset som med en kombination av sin analytiska hjärna – och sitt bultande hjärta för samhällets skuggsida – gör skillnad.

Paul Lindvall och Nada Ali i ett parti schack under "Näringslivet möter förorten" i Skäggetorp nyligen.

Paul Lindvall och Nada Ali i ett parti schack under "Näringslivet möter förorten" i Skäggetorp nyligen.

Foto: Pelle Johansson

Linköping2019-05-18 07:30

Han tycker att Zlatan Ibrahimovic och Sara Sjöström beter sig obegripligt.

– De är stora idrottsstjärnor med många beundrare som gör reklam för bettingbolag, vilket driver unga människor i fördärvet, säger Pontus Carlsson.

Det finns inte på kartan att han skulle göra något liknande. För honom medför kändisskapet, om än i en väldigt mycket mindre publik sport, ett stort ansvar.

24 år gammal blev Pontus Östergötlands första stormästare, utsedd av Internationella världsschackförbundet Fide. Den titeln får bara de verkligt duktiga spelarna. Sedan dess, i 12 år, har han varit proffs, men sysslar också med annat.

Du vill inte bli för insnöad. Förklara!

– Dels är jag utbildad ekonom och vill hålla igång den biten, dels drivs jag av ett djupt samhällsengagemang. Jag har rest världen över och bott i bland annat Kina och Spanien. Överallt ser man murar mellan människor. Jag vill vara med och bidra till att de rivs.

Svensk och svart. Hur är det?

– Tufft. Det finns otroligt mycket rasism i Sverige. Den sitter i väggarna, även om ingen vill erkänna det.

– Det finns en djupt rotad syn på svarta som fattiga, outbildade, dumma och kriminella. Tradition, mediabilden och hur svarta framställs i filmer och böcker är en stor del av problemet. Svarta är skurkar, knarklangare eller gangsters och väldigt sällan något positivt. Sveriges självbild av att vara världens mest toleranta land är helt felaktig och står i vägen för förändring. För att något skall kunna förändras måste man erkänna att det är ett problem och dit har Sverige inte kommit än.

Vad har du utsatts för?

– Det skulle jag kunna skriva en bok om. Det är allt ifrån att folk gett mig bananer, n-ord och kommentarer som ”Kom du med bananbåten?” och ”klättra upp i trädet du kom ifrån” till rasism i skolan, från läkare, poliser, butikspersonal och företagsledare.

– Jag blev falskt anklagad för våldtäkt på en festival i Linköping, sedan polisen förväxlat mig med en kille av somaliskt ursprung, som också visade sig vara oskyldig. Ofta hålls jag kvar av tullen vid landsgränser och tillfrågas om jag säljer droger.

– På Linköpings högst rankade gymnasieskola beskrev en kemiprofessor hur illa två kemiska substanser reagerade på varandra med orden: ”Det är som en svensk och en afrikan, de kan få ett barn tillsammans. Men nej, resultatet blir inte bra”.

När började du spela schack?

– Som 4-åring. Introducerad av pappa Ingvar Carlsson, en inbiten schackspelare, ordförande i Svenska schackförbundet och vice vd på Tekniska verken vid den tiden.

– Vi spelade mycket tills jag var 12. Då gick jag om honom och sedan dess har vi bara spelat tre matcher i officiella sammanhang. Aldrig annars. Ha ha, nu blir han sur på mig.

Varför ser ni sura ut även när ni vinner?

– Det ingår i sportens oskrivna regler. Schack är en gentlemannasport, som tennis och golf, och det är inte socialt accepterat att fara ut i yviga gester. Antagligen för att vi är så fysiskt nära varandra, vilket ju innebär att en segergest blir rakt i motståndarens ansikte och då blir som ett hån.

Hur är schackpubliken?

– Smartare än annan idrottspublik, vilket har varit väldigt skönt för mig då man fått en mental paus från all rasism i samhället.

Är du en aggressiv eller defensiv spelare?

– Aggressiv. Inför matcherna studerar jag mina motspelares tidigare matcher i databaser. Memorerar deras öppningar och svaga punkter. Under match försöker jag tvinga dem till de positionerna.

– Precis som en fotbollstränare lägger man upp en speltaktik. Det gäller att hela tiden ligga steget före och gärna överraska motspelaren genom att göra något oväntat.

Vad är bra schackegenskaper?

– Split vision, analytisk förmåga, bra minne och snabbt beslutsfattande. Fotografiskt minne, som världsmästaren Magnus Carlsen har, är förstås en stor fördel.

– Jag har aldrig mött honom i ett seriöst parti. Han hoppade över min nivå. Det vore roligt att göra det, men jag inser att det blir tufft. Jag har mött världstvåan Fabiano Caruana fem gånger och endast fått en remi (oavgjort).

Har du någon ”lyckoamulett”?

– Nej, men som junior hade jag ett par turkalsonger. Men eftersom jag vann hela tiden, och det aldrig blev tid att tvätta dem, fick jag sluta med det. Ha ha.

Kan man fuska i schack?

– Det har hänt att spelare gömt telefoner, som är uppkopplade mot en schackdator, på toaletten. Det finns tillfällen då domaren följer med spelare på toaletten. Drogtester och metalldetektorer används för att upptäcka exempelvis uppiggande substanser och smartwatches.

Nämn en udda tävlingssituation.

– I arabvärlden bryts det för bönestund mitt i matchen. Då gäller det att maska, så att det är jag själv som står i tur att dra och därmed får 20 minuters extra betänketid.

Vad är ”Näringslivet möter förorten”?

– Unga människor i områden som hårt segregerade Skäggetorp behöver fler kontaktytor, annars kommer de aldrig in i samhället på riktigt. Jag låter dem möta näringslivsmänniskor, lokala politiker och kändisar över schackbrädet. Allt för att plocka bort fördomar och avstånd. Jag ger dem chansen att lära känna en högt uppsatt person som de sedan kan använda som referens.

Varför just schack?

– Det är ett spel som alla kan lära sig, oavsett ålder, kön och ursprung. Näringslivet letar ofta efter personer som kan tänka kritiskt och har en analytisk förmåga, kvaliteter som är bra också i schack. Jag arrangerar ”Näringslivet möter förorten” sedan fem år, i Linköping, Stockholm och Göteborg, men även i USA och Kenya.

Vad drog igång det hela?

– Vetskapen om att talangfulla unga, med invandrarbakgrund, fastnar i frustration och inte kommer vidare. Dels för att de lever i områden nästan helt utan ursprungsbefolkning, dels för att rasism och fördomar gör att de har jättesvårt att få jobb.

Är fotbollen värst?

– Där är rasismen vardagsmat. Publiken hånar, helt utan påföljder, svarta spelare genom att slänga in bananer på planen och göra apljud.

– I idrotten saknas straffskalor för både rasism och terrorhandlingar. Någon i publiken kan slänga in en brinnande bengal bland barnfamiljerna på motståndarlagets läktare. Straffet: besöksförbud ett par matcher. Utanför arenan hade det klassats som terrorism och renderat fängelse. Det är helt sjukt.

Hur fungerar integrationen i Sverige?

– Dåligt. Vi kan inte ha områden med 90–95 procent invandrare. Vi behöver blandade typer av bostäder i samma område för naturliga möten och bredare rekryteringsbas. De som kommer utifrån måste lära känna ursprungssvenskar. Hur ska Hassan förstå hur man beter sig i Sverige om ursprungsbefolkningen inte talar om det?

– Det finns en svensk feghet som gör att de flesta duckar, tar den enkla vägen istället för att säga ifrån när något är fel. Badhusen eller skolan behöver inte erbjuda separata badtider. Det är bara att säga ”så gör vi inte här” och så får människor anpassa sig.

– Allt fokus har varit på jämställdhet, nu är det dags att fokusera på inkludering. Gör vi inte det har vi snart parallellsamhällen som i Frankrike, där människor avskyr sitt land.

Är allaktivitetshus i utanförskapsområden en bra idé?

– Ja, om de som bor i området är med i projektgruppen från start, så att det görs en marknadsundersökning av vad människor vill ha. Annars går de inte dit och då har man kastat pengarna i sjön. Dessutom måste det ha sena öppettider och bra utbud på aktiviteter så att ungdomarna har något att göra efter skolan.

Hur ser livet ut om tio år?

– Jag hoppas att ”Näringslivet möter förorten” har växt till ett världsomspännande event. Själv bor jag nog i Spanien. Svensk vinter är tillintetgörande. Jag är övertygad om vädrets betydelse för att öppna upp människor och göra oss mer sociala.

Vad är du mest stolt över?

– Tufft val mellan mina 14 SM-tecken och att jag som tonåring vann Erik Pensers Tusenmannaschacket (1 000 spelare) tre gånger och är den ende i historien som gjort det.

Din största utmaning?

– Rasismen.

Beskriv dig med fem ord.

– Energisk, positiv, smart, rak, social.

Bästa bok du läst?

– Seth Stephens ”Everybody Lies”

Om du fick resa i tiden?

– Det är nog ingen bra idé för svarta människor, men det hade varit intressant att se hur den första kyrkan byggdes. Tyvärr hade jag väl fått bygga den själv haha.

Ditt sämsta köp?

– En flygbiljett med Qatar Airways förra året som till slut kostade fem gånger så mycket, eftersom de på grund av en plastpåse nekade mig ombordstigning, trots en inbjudan från Kenyas president. Personalen hade missuppfattat när de nya miljöreglerna skulle börja gälla.

Vad gör du en ensam ledig dag?

– Vilar, äter gott och kollar fotboll.

Om du fick ändra något med dig själv?

– Vara mindre tidsoptimist

Något du är extra nöjd med?

– Min handlingskraft.

Har du någon okänd talang?

– Språk. Jag kan allt från kinesiska till tjeckiska.

När är människor riktigt pinsamma?

– När de är falska och inte kan eller vågar säga sanningen.

Vad gör dig riktigt arg?

– Orättvisor, rasism och Erik Hamréns laguttagningar och taktik.

Du är allsmäktig för en dag. Vad gör du först?

– Fixar till världen och löser hungerproblem, samt botar rasism och cancer.

Ett annat yrke som hade passat dig?

– Är rätt nöjd med att vara en schackspelande ekonom, så nej.

Var trivs du allra bäst?

– Någon beach i Colombia, Malaga eller Afrika.

Vad äter du vid din sista måltid?

– En kebabtallrik från Linköping, med rosa sås. Finns bara här.

Vem, levande eller död, vill du bjuda på middag?

– Nelson Mandela.

Ett erbjudande du inte tackat nej till?

– En stor huvudsponsor till ”Näringslivet Möter Förorten” så att vi kan skala upp!

Nyfiken på . . .

Namn: Pontus Carlsson.

Född: 1982 i Cali, Colombia. Resten av familjen dödades i inbördeskriget, någon tog hand om 2-åringen Pontus och placerade honom på barnhem innan han adopterades av sina svenska föräldrar.

Familj: Mamma, pappa och två bröder.

Bor: Linköping och Prag.

Gör: Schackproffs och ekonom. Kombinerar spelandet i bland annat tjeckiska ligan med att ordna ”schack utan gränser”-event världen över och vara marknadschef på en bank i Prag.

Fritid: Fotboll. Har tidigare spelat i City (LFF) och IK Östria.

Livsdevis: ”Jag förlorar aldrig. Antingen vinner jag eller så lär jag mig” (Mandela).

Östgöte jag vill se i Nyfiken på: Basketproffset Thomas Massamba.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!