Det är på fältet mot Lambohovsleden som Vallastaden ska växa.
Det var hösten 2017 som blickarna riktades mot Linköping och bomässan i Vallastaden, där nästan 1 000 bostäder hade byggts på kort tid. Sedan dess har husen vuxit fram i ett lugnare tempo, men snart har alla tomter som ingick i de första detaljplanerna bebyggts.
Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har i flera år arbetat med ett idéprogram som ska dra upp riktlinjerna för nästa etapp av Vallastaden och nu är programmet klart att redovisas för politikerna. Etappen sträcker sig från nuvarande Vallastaden fram till Lambohovsleden.
Här är några av ingredienserna i idéprogrammet:
- Cirka 2 200 bostäder och 25 000 kvadratmeter verksamhetsyta.
- Gång- och cykelstråk mot Tinnerö i tunnel under Lambohovsleden. Smedstadsbäcken får ny, bred passage under Lambohovsleden. Flera broar över bäcken.
- En högstadieskola, två eller tre förskolor och en idrottshall.
- Flera parkstråk, minst 30 meter breda.
- Ett stort torg.
- Två parkeringshus, ett vid torget och ett vid parken Paradiset.
- Kulvertlösning för ledningar på samma sätt som på bomässeområdet.
- På sikt en ny sträckning av Kunskapslänken som ansluter till Hertig Johans allé på Djurgården.
Idéprogrammet ska utgöra underlag för kommande detaljplanearbeten. Dessa väntas dock starta först efter 2026, så någon byggnation lär det inte bli förrän tidigast 2028. Att bygga ut hela området beräknas ta minst 20 år.
Idéprogrammet betonar att Vallastaden inte är vilken stadsdel som helst, utan även denna nya etapp ska vara "platsen för innovativ stadsbyggnad och präglas av hög ambitionsnivå". Tanken på en ny bomässa lyfts fram, där allt som byggts mellan 2017 och 2040 kan visas upp.
I utredningarna som gjorts inför idéprogrammet har man analyserat vad som blivit lyckat och vad som blivit mindre bra i den befintliga delen av Vallastaden. Man konstaterar bland annat att många kommersiella lokaler i bottenplan fortfarande står tomma på grund av bristande befolkningsunderlag i stadsdelen och att kopplingarna med universitetet/Mjärdevi är alltför svag. Nobeltorget var tänkt som nod, men upplevs som perifer både i Vallastaden och på universitetsområdet.
De boende efterfrågar bland annat mer grönska. Gemensamhetshusen (de så kallade felleshusen) har inte alltid blivit de mötesplatser de var tänkta som, och en del samfälligheter anser att de är dyra och svårskötta.
Illustration ur Idéprogrammet för Vallastaden. Området förväntas växa med över 2 000 bostäder.