– Höjdpunkten var kön utanför när vi öppnade. Glädjen att få komma in och man såg folk rusa till olika delar av museet för att titta. Sedan kom Bonnkapälle och tågade rakt in i museet, det var jätteroligt, berättar Olof Hermelin, museichef.
Han och Anja Praesto, kulturarv Östergötland, står och ser nöjda ut i entrén. Det är bara några få timmar kvar av evenemanget Sista natten på museet. Dagen markerar början på den nästan tre år långa renoveringen som innebär att museet hålls stängt.
– Det har varit jätteroligt. Lite sorgligt samtidigt, men jättekul att det har blivit sådan uppslutning. Det har varit en jämn ström hela dagen. En del har sagt att de aldrig har varit här men bott här i tio år. Nu när det är sista chansen på länge så ville de hit, säger Anja Praesto.
Borta vid gravplatsen med skelett från människor och djur står Kenneth och sonen Zakarias Kjellmaeus. De är på besök hos en kompis i staden.
– Vi kommer från Karlstad och var här för att titta på flygvapenmuseet. Vi såg att det var sista kvällen här, då passade vi på att gå över gatan hit. Det var mer spännande än vi trodde. De gamla datorerna, som jag hade när jag var liten, var roliga att se. Speciellt för Zakarias som är en ny generation, säger Kenneth Kjellmaeus.
En som har närmare till museet är Britt Hultberg.
– Vi har varit innan i veckan i lugn och ro och gått igenom museet. Vi bor snett över gatan. Min man ville inte följa med in nu, men jag kände att jag ville in en gång till. Museet är det första jag ser på morgonen när jag går upp i vardagsrummet och tittar ut genom fönstret. Det är speciellt, säger hon.
När Nationalmuseum i Stockholm skulle stängas för renovering var hon och hennes man där också för en sista titt.
– Sedan var vi uppe en vecka efter att de hade öppnat, och wow. Man kan ju hoppas att det blir samma känsla här. Men att man inte förlorar identiteten ändå, utan att den finns kvar. För det här är ju en väldigt speciell byggnad också, säger Britt Hultberg.
Om man lyckas behålla museets identitet återstår att se, om 1 000 dagar. Men några saker kommer att vara sig lika i alla fall.
– Det kommer vara två av utställningarna vi har i dag som är kvar. Viljans värld och den egyptiska utställningen kommer att vara kvar, men allt annat kommer att vara nytt. Huset kommer också att renoveras och vissa delar kommer att bli lite annorlunda. Det är 1 000 dagar av förväntan och spänning hoppas jag, säger Olof Hermelin, museichef.