Hm, tanken svindlar.
Här får man naturligtvis lägga in några brasklappar. Det handlar om tid och avstånd. Att handla ofta tar förstås lite tid och måste man använda bilen varje gång är det nog bättre att begränsa sina matresor.
Men i övrigt, med tanke på all mat som slängs, kan det vara en en vinst att faktiskt inte storhandla. Det tycker Mats-Eric Nilsson, matdebattör och författare, bland annat till böckerna Äkta vara och Den hemlige kocken.
En avhandling i nationalekonomi vid Umeå universitet i mitten på 2000-talet ger honom stöd i den uppfattningen. Enligt den kunde en familj förlora 3 500 kronor om året på att storhandla jämfört med den som handlade mest varje dag. Orsaken tycktes vara att vi är för duktiga på att bunkra men för dåliga på att äta upp maten vi köpt in. En hel del fick kastas bort.
Lösningen på vad vi ska ha till middag är kanske inte bara redan beslutade måltider som inhandlats under veckans storhandling.
- Utgångspunkten kanske istället ska vara att man öppnar kylskåpet och fundera vad man kan göra av det som finns där. Det räcker kanske att komplettera med någon sak istället för att köpa hem nya matkassar och bara fylla på förråden.
När vardagsmiddagarna enbart bestäms utifrån en titt i kokboken riskerar man att hamna helt ur säsong och det blir både stelbent och tråkigt, tycker han.
Han vill se våra dagliga matbutiker tjäna som inspirationskälla. Om butikerna gjorde sitt utbud mera varierat, framhöll säsongens råvaror och kom med för årstiden passande recept och tips, skulle det säkert bidra till ett mera lustfyllt förhållande till mat, tror han.
Då skulle kunderna vinna på att lyfta blicken från den heliga inköpslistan och det skulle också göra vardagsmaten mera varierad, tror han.
Jämför han Sverige med länder som Italien och Frankrike tycker han sig se att de länderna en mera grundmurad matkultur.
- Vi har ju - beroende på framförallt klimatet - inte ätit så varierat genom historien. Grönsaker, frukt och bär har ju tillkommit relativt sent.
Han tycker att det är högst oklart om alla de otaliga matlagningsprogrammen verkligen har någon effekt på matlagandet i landets alla kök. Ju fler program desto mer ökar antalet färdigrätter, konstaterar han.
Han tycker snarare att många matprogram sänker självförtroendet när det kommer till matlagning och efterlyser en lite mer folkbildande idé. Varför inte lära ut hur man tar till vara rester eftersom vi i dag slänger alldeles för mycket mat.
Att maten, hur, och vad, vi äter mer och mer sägs ha blivit en fråga om kunskap, klass och utbildning, håller han inte med om. Han talar hellre om matkulturer.
- Det är inte så enkelt som att säga att de som är rikast äter bättre än de som har det sämre ställt.
Kunskapen att laga mat spelar också in. Inom många invandrargrupper, som ofta inte har hög social status, kan man fortfarande laga mat med råvaror från grunden.
Han pekar också regionala skillnader och säger att om man tittar in i en vanlig ICA-butik i Norrland får man förmodligen helt fel bild av vad människor där äter. Många har sina frysar fulla av viltkött, fisk, bär och svamp och använder butiksvarorna mera som ett komplement.
En viss förändring i människors köpbeteende har ändå börjat synas, tycker han. Intresset för sådana fenomen som Bondens marknad och andra matmarknader ökar, trots att priset på varorna inte alls är lägre än i matbutiken, snarare kostar de mer.
- Man är ute efter det som har med kvalitet, smak och sortiment att göra. Det kan ju finnas saker som inte går att köpa i en vanlig affär. Maten får på något sätt ett ansikte, säger han.
Att fenomen som Bondens marknad på något sätt kommer att ta över tror han inte. Men han tror att de kommer att finnas som ett komplement till att handla allt i butik.
- Trots allt är det ju inte i så många år som vi vant oss vid att handla allt i en enda jättebutik. Förr gick man ju till köttaffären, mjölkbutiken eller bageriet.
Mats-Eric Nilsson har ju framförallt gjort sig känd som en förespråkare för "riktig mat" utan onödiga tillsatser. Skulle han ge ett råd så är det precis det - lite tråkiga kan tyckas - att läsa på förpackningen.
- Är listan lång med massor av tillsatser betyder det oftast att det är för lite av den riktiga råvaran i. Finns det fler varor att välja på så ta den med kortast innehållsförteckning.