Det säger Rahma som bor i Linköping. Hon vill inte framträda med sitt efternamn då hon tycker att det inträffade är obehagligt. Hon är beroende av bussen för att ta sig till universitetet och för att lämna barnen på förskola och skola. Hon har bott i området sedan 2009 och brukar ta bussen. En morgon i oktober klev hon på och ställde den lilla barnvagnen, en hopfällbar sulky, i barnvagnsutrymmet som var helt tomt. Det var heller inte så många passagerare ombord.
– Men bussföraren började skrika åt mig och stannade bussen mitt på gatan för att berätta hur man ställer barnvagen, som absolut inte var i vägen. Han talade till mig som om jag var ett barn.
Rahma berättar att hon blev väldigt upprörd och orolig efteråt och att hon aldrig tidigare fått någon tillsägelse för något från någon annan bussförare.
– Men jag tänkte att han kanske hade en dålig dag. Tills nästa gång.
Det var den 28 oktober. Så fort Rahma gick på bussen så började föraren på nytt att högljutt tala om för henne hur man placerar barnvagnen och att det var risk att den rullade i väg.
– Han kände igen mig. Han sa att jag måste gå av bussen. Jag vägrade för jag ansåg inte att jag hade gjort något fel. Varför skulle jag riskera mitt barns säkerhet?
Hon höll själv i barnvagnen och tog inte någon plats i gången. Men föraren gav sig inte utan förklarade att det är han som bestämmer om säkerheten och om hur vagnen ska placeras.
– Jag var upprörd, jag grät och pratade högt. Jag sa åt honom att han måste ta hand om sina egna problem och att han får ringa Östgötatrafiken och be dem avgöra. Det gjorde han. I telefonen sa han att det är en kvinna som skriker på bussen. Och de tyckte förstås att jag borde gå av bussen. Till slut gick en passagerare, en yngre man fram till föraren och sa åt honom på skarpen att han skulle sluta och att han skulle köra vidare. Vilket han då gjorde.
Rahma anmälde båda händelserna som ett klagomål hos Östgötatrafiken. Och fortsatte med sitt liv.
– Jag har mycket annat att tänka på. Min man bor inte i Sverige och jag har två barn att ta hand om. Och jag har tentor på universitetet. Jag är ofta på biblioteket och studerar.
En månad senare hände det igen. Då kände hon igen föraren. Och han kände igen henne. Mannen öppnade inte ens dörren. Passagerarna som skulle gå av, fick gå av där framme. Dörrarna vid barnvagnsplatsen höll han stängd.
– Då tog jag fram telefonen och spelade in vad han sa.
På inspelningen hörs hur en man säger att kvinnan inte får åka med eftersom hon "inte följer brandföreskrifterna".
– Jag vill bara att det här ska sluta. Ingen annan bussförare gör så här. Jag har inte gjort något fel. Min äldre dotter vill inte längre åka buss med mig. Och jag håller på att ta körkort i stället, säger hon.
Rahma har fått mycket liten återkoppling på sina anmälningar. Bland annat fick hon svaret att föraren har ett ansvar att bedöma säkerheten, och platsutrymmet i bussen. I de här fallen har bussen varit nästan tom.
Men vid det sista tillfället hade hon på sätt och vis tur. Maria Strandberg, som känner igen Rahma och brukar åka samma buss som hon, satt på den aktuella bussen och blev mycket illa berörd av förarens agerande.
– Jag såg att det var något som hände där framme. Och jag noterade att passagerarna fick gå av där fram i stället. Så är det ju inte normalt. Och sedan såg jag att föraren pratade med någon och gjorde en yvig gest med handen när han körde i väg. Sedan såg jag att det var Rahma som stod där!
– Det var väldigt lugnt på bussen. Och inte mycket folk, tillägger hon.
Även Maria Strandberg har kontaktat Östgötatrafiken och kritiserat händelsen.
– Jag vet inte varför föraren har reagerat på det här sättet. Men om det beror på att Rahma kommer från ett annat land så tycker jag att det är väldigt illa. Om man ser något sådant här så tycker jag att man måste reagera. Alla människor är lika värda, säger hon.