Vi träffas på hans arbetsrum på Ryds vårdcentral och jag känner en klump i magen för jag vet att gravida kvinnor suger åt sig all negativ information som svampar. Men det är också sant som Jerker Karlén säger:
– Vi måste veta fakta för att kunna göra något åt det. Det gäller att inte stigmatisera de kvinnor som redan är utsatta.
Hur definerar du psykosocialt utsatt?
– Det handlar om saker som utbildningsnivå, ekonomi, och huruvida man har gott socialt stöd omkring sig under graviditeten, förklarar Jerker Karlén. Vi ser en koppling mellan pressade mammor vars barn får högre halter av stresshormonet kortisol, och sedan lättare drabbas av sjukdomar. Av de fjorton vanligaste sjukdomarna drabbas dessa barn oftare av tolv: allt från vanliga förkylningar till urinvägsinfektion och astma.
Det låter väldigt tufft.
– Ja, vi hade inte räknat med ett sånt genomslag.
Hur har ni kommit fram till detta?
– Vi använder en ny metod. Vi fick idén att mäta inlagringen av kortisol i håret, berättar Jerker Karlén. Ofta mäter man det i saliven, men då får man ett resultat som bara baserar sig på de senaste 20 minuternas stressnivå. Tack vare ABIS-studien (Alla barn i sydöstra Sverige) kunde vi mäta håret på 209 barn. Då såg vi att spädbarn med höga nivåer av kortisol fortsatte att ha höga värden under hela den tidiga barndomen.
Stresshormonet kortisol lagras in i håret ungefär som årsringarna på ett träd. En förklaring kan vara att biologiska reaktionsmönster i kroppen, det komplexa samspelet mellan hjärna, hormoner och immunsystem förändras när barnet utsätts för tidig stress. Detta påverkar kroppens förmåga att hantera sjukdomar.
Innan forskarna undersökte barnens hår testade de metoden på en grupp studenter.
– Där var det fyra studenter som låg jättehögt i stressnivåer. En av dem visade sig ha en kraftig ångest. En annan hade anorexia.
Men vad ska man göra för att undvika att barn blir sjuka? Stötta mammorna?
– Ja, absolut! Stötta de familjer som är mest pressade, både under graviditeten och senare. För det är ju också så att barn som blir sjuka tidigt i livet fortsätter att vara sjukare som vuxna. Förutom att det förstås påverkar individen så är det enorma kostnader för samhället. Det blir mycket billigare att stötta psykosocialt pressade familjer innan de blir sjuka. Jag ser sambanden här på Ryds vårdcentral också, patienter blir sjukare när det finns mycket social problematik.
Hur skulle du önska att hjälpen såg ut?
– Jag skulle vilja att vi arbetade i team med dessa utsatta familjer redan när de är på väg att få barn eller vill ha barn. Arbeta med empowerment (egenmakt), kroppskännedom, medveten närvaro och nogrannare läkarkontroller. Men även att samhällets insatser också fördelas där den behövs mest. Allra senast under graviditeten för det börjar redan där, menar Jerker Karlén.