En kall morgon, 28 januari 2022. Någon har just skjutit ihjäl en 35-årig man på en parkering i Ekholmen. Några månader senare greps och häktades en 25-åring misstänkt för mordet. Han släpptes nyligen, misstankarna räckte inte för fortsatt häktning.
– Det här direktivet kom uppifrån, ända från rikspolischefen, att upploppen skulle prioriteras, säger Cecilia Westberg, chef för polisens avdelning för grova brott i Linköping.
Materialet från påskupploppen i Skäggetorp och Navestad i Norrköping är omfattande. Det är stillbilder och filmer från polisers kroppskameror, övervakningskameror, sociala medier och som skickats in av medborgare. Ett material som måste gås igenom noggrant, dokumenteras och kopplas till misstänkta personer.
De som kastade sten mot poliser och räddningstjänstpersonal, saboterade polisbilar och tände eld på fordon kan ha gjort sig skyldiga till sabotage mot blåljusverksamhet, ett allmänfarligt brott som kan ge livstids fängelse om domstolen anser att brottet är grovt. Att utreda vilka som saboterade blåljuspersonalens räddningsinsatser under upploppen är av vikt för samhällsfunktionerna och högt prioriterat – men det krockar med polisens utredningar av ouppklarade mord och skjutningar. I Linköping flyttades två utredningsledare för mord- och skjutningsutredningar till upploppen.
Poliser som redaktionen talar med beskriver att bevismaterial i flera mordfall är väl genomarbetat men att ytterligare ändå finns att göra.
– Det kan finnas en fara i om vi inte hinner gå på djupet. Det sämsta vore ju om svaret, eller delar av svaret, finns i utredningsmaterialet men vi inte hittar det, säger Mats Allard, en av tiotalet grova brott-utredare i Linköping.
Hans kollega John Skoog beskriver att polisen blivit skicklig i den viktiga inhämtningsfasen, de första 72 timmarna efter ett grovt brott, då avgörande information kan samlas i form av teknisk bevisning, beslag och gripanden. I analysfasen går det generellt trögare.
– Det är viktigt att både Polismyndigheten och allmänheten förstår att vi ligger efter i att gå igenom ärendena, säger John Skoog.
Chefen för grova brottsutredningar Cecilia Westberg, säger att mordutredningar inte läggs åt sidan eller läggs ned. Material från de fyra första morden som kopplas till gängkriminalitet är väl genomgånget, enligt Westberg. De två senaste morden gäller fallet där en 31-åring sköts ihjäl utanför ett lägenhetshus i Skäggetorp 29 december 2021, och fallet där en 35-åring sköts till döds på en parkering i Ekholmen 28 januari 2022. I de utredningarna finns en större mängd outrett material.
– I de utredningarna jobbar vi fortfarande mycket aktivt och har inte plockat bort några utredare, säger Cecilia Westberg.
Alla sex mordutredningarna är fortsatt pågående. I de fyra första är det oklart om fler åtgärder kan ta utredningen framåt.
– Om vi hade varit nära en lösning i de fallen så hade vi inte flyttat utredare, säger Cecilia Westberg.
I en utredning måste man prioritera och se var man ska dra gränsen för fortsatt jobb, säger Cecilia Westberg, chef för avdelningen för grova brott. Mordutredningarna är särskilt krävande för att få vittnen vill medverka.
En analytiker arbetar fortfarande med att gå igenom material i de fyra första utredningarna, enligt Westberg. Om man inte kommer vidare så läggs ärendena ändå inte ned. Preskriptionstiden för mord är borttagen och det blir aldrig för sent att åtala och döma en person om nya uppgifter kommer fram som ändrar bevisläget.
Som vi berättat tidigare så har åklagare Emma Högström, ytterst ansvarig för utredningen av det första mordet i Berga, nyligen gett direktiv om nya åtgärder i utredningen. Hon ville dock inte kommentera närmare vilka åtgärder det handlar om.