Några minuters promenad från Linköpings centrum öppnar sig en port till 1800-talet.
Museets fastighetsansvarige Jan Björklund öppnar portarna på Hunnebergsgatan 30A – och vi kliver rakt in i 1800-talet.
Runt den kullerstensbelagda innergården finns vagnsbod, stall, höskulle, vedbod, utedass, getfålla och ett pampigt gammalt vårdträd. På 1800-talet skilde sig inte en stadsgård särskilt mycket från en gård på landet.
– Den äldsta delen av Onkel Adamsgården är byggd 1795 och byggdes till under 1800-talet, berättar museiintendenten Tova Sylvan, som guidar oss runt.
Köksträdgård, förråd och jordkällare ingår i lägenheten som Östergötlands museum hyr ut.
Tova är van att visa övervåningen, som varit museum ända sedan 1927. Där bodde läkaren och författaren Carl Anton Wetterbergh (1804–1889), mer känd som Onkel Adam. Under den pseudonymen skrev han krönikor och böcker samt gav ut barntidningen Linnea. I det sena 1800-talet var han en känd Linköpingsprofil och när han begravdes fick alla stadens skolbarn ledigt för att hedra honom.
Men idag är det undervåningen som vi ska titta närmare på. Den renoverades för några år sedan till modern standard, med tvättmaskin, torktumlare, diskmaskin och duschkabin. Men många äldre detaljer är bevarade, som dörrar, beslag, golvlister och kakelugnar. Väggarna är målade med linoljefärg i ljust grågröna nyanser. I köket finns en vedspis från Näfveqvarn, med kopparcistern för varmvatten.
– Vedspisen tillkom nog inte förrän i slutet av 1800-talet. Från början var det en öppen härd där. Vedspisarna blev inte riktigt populära förrän fotogenlamporna slog igenom, för innan dess behövde man eldhärden som ljuskälla, berättar Tova Sylvan.
"Vedspis fanns inte när huset byggdes 1795. De slog igenom först under senare delen av 1800-talet", berättar museiintendent Tova Sylvan.
Nu står lägenheten tom och Östergötlands museum annonserar efter en hyresgäst. Fyrarummaren på 83 kvadratmeter kostar 14 000 kronor i månaden, men då ingår även ett separat kontor/ateljé på 12 kvadratmeter.
– Perfekt för någon som har en egen verksamhet av något slag. Det blir nära till jobbet, konstaterar Jan Björklund.
Till lägenheten hör också en köksträdgård, separerad från museiträdgården.
För den som är intresserad av att bo i Onkel Adamsgården – som sedan 1984 är ett byggnadsminne – finns det ett formulär att fylla i på museets hemsida. De enda kraven som ställs på en blivande hyresgäst är att man varken röker eller har husdjur, samt att man klarar en kreditupplysning. Museet kommer sedan att intervjua utvalda sökande.
Lägenheten har målats med linoljefärg i grågröna nyanser och har många bevarade gamla detaljer.
Onkel Adams skrivbord. I skrivbordet hade Onkel Adam ristat in en kompassros. Med hjälp av en vindflöjel på huset mitt emot kunde han notera vindriktningen.
Carl Anton Wetterbergh med hustru Hedda.
I museets övervåning kan man se hur Onkel Adam levde. Museet visas dock bara ett par gånger om året.
Carl Anton Wetterbergh bodde i huset från 1867 till sin död 1889. Huset ägdes av hans hustru, prostdottern Hedda, och dennas syster Adriana som bodde på bottenvåningen.